Påsken - en orgie i onyttigheter

Snaskandes på finsk lakrits och äggformad choklad insåg jag under påskhelgen att påsken inte bara är en orgie i socker. Det är i lika hög grad en orgie i fossila bränslen.

För att komma åt etanolpumpen på macken fick vi på skärtorsdagen trixa oss mellan släpvagnar fyllda med skrotrar, och köa bakom män som tankade bensin i skotrar, barn-fyrhjulingar och dunkar. Allt det nämnda på en och samma släpvagn. Man kan ana att dunkarna t.ex. används till att fylla motordrivna isborrar för de som tar skotern ut på en sjö.

Att sluta köra skoter och fyrhjulingar är knappast ett framtidsscenario. Och det är ju inte fordonet, utan bränslet som är problemet. Det verkar inte användas etanol i svenska skotrar, men det finns många på nätet som funderar på hur man kan göra det. Enligt ett KLIMP-projekt i Västerbotten är etanol troligen framtidens bränsle för skotrar, och används redan i USA och Canada. I Sverige finns inga etanolskotrar att köpa, men på etanol.nu får man veta hur man bygger om olika motorer för etanoldrift. Hemsidan har också en "slogan" som jag själv brukar köra med: Att sprit hör bäst hemma i bränsletanken.

I ett ännu längre perspektiv tror jag att eldrift blir realitet även för skotrar och motordrivna isborrar. Det finns redan projekt som jobbar med det. Länstidningen i Östersund skrev för några månader sedan om ett projekt som sökte pengar från länsstyrelsen för att utveckla elskotrar. En förstudie har genomförts i samarbete med Volvo, enligt en rapport från Vinnova. Snöskotertidningen Sledtrax skriver om hur arbetet går och lovar att följa upp resultatet.

Utvecklingen går framåt!

Alkoholfritt BYO

Nyss hemkommen från en bättre restaurang i kvarteret funderar jag på om det skulle vara möjligt att införa BYO i Sverige. I Australien har vissa restauranger det som kallas BYO -Bring Your Own - som betyder att man får ta med sig egen dryck.

Efter diskussion med maken framkom en viss tveksamhet beträffande det lämpliga i systemet kombinerat med svensk alkoholkultur. Kanske kan man införa systemet enbart för alkoholfria drycker. För det är där problemet finns.

Alkohol är det sällan brist på i svenska restauranger. På en bättre restaurang finns det ofta en uppsjö av viner, drinkar och annat alkoholhaltigt att välja på. Man kan t.o.m. få hjälp att välja lämplig dryck till den mat man ska äta. Vill man inte dricka alkohol blir det genast svårare. Oftast brukar de åtminstone ha Indian Tonic eller något liknande att välja på. Inte i kväll. I valet mellan sötslibbig läsk eller sötsliskigt alkoholfritt vin (modell "druvjuice" enligt servitrisen) valde jag isvatten - efter att först ha hört mig för om de verkligen inte hade vare sig Amé eller lättcider.

Nästa gång tänker jag ta med mig en flaska Amé och se vad de säger. De kanske kan köpa den av mig så får jag köpa tillbaka den...

Betygsproblem i Skolfront

Tittade på Skolfronts diskussion om den undersökning som visar att lärarna rättar prov olika. Ett G i en skola kan tydligen vara ett MVG i en annan enligt undersökningen.

Programledaren Natanael försöker få svar på frågan "Vad ska vi göra åt det?" av en f.d. skolchef och en folkpartistisk lärare. De kan inte ge några klara svar, men ett förslag är central samrättning.

Deras iver att få skapa objektiva tabeller av skolbarn gör mig lätt illamående. Min åsikt är att undersökningen visar att det inte är möjligt att med rimliga medel kvantifiera eleverna på det sättet. Sluta låtsas som att det är möjligt, och avskaffa betygen i stället. Det är svaret på Natanaels fråga.

Därmed menar jag inte att det är helt problemfritt med skriftliga omdömen.

Nä nu blommar det väl...?

Vet inte vad jag ska tycka om det senaste från Moderaterna. De gröna.


Uppenbarligen har de äntligen fatta att miljöfrågan är het. Att den säljer just nu. Hur ska man annars förklara att grönt är moderaternas nya färg?

Grönt är förstås en underbar färg, men det känns lite...plagiat.


Det kan ju knappast vara så att det parti som Fredrik Reinfeld i valkampanjen 2006 väldigt tydlig förklarade hade miljöfrågan lååångt ned på dagordningen, plötsligt bytt ideologi. Troligare är att det är samma gamla unkna ideologi som de i valet 2006 försökte sälja med "nya arbetarpartiet" (utan ”e”), i år ska säljas som "nya miljöpartiet".

Allting går att sälja med mördande reklam - kom och köp konserverad gröt!

Klimatet är förkylt

Jag gillar snö och kyla och brukar säga att det gärna får vara -20 grader så näshåren fryser ihop inne i näsan. Men det är en sak att säga det när det i bästa fall händer ett par gånger per år. Nu när kylan håller i sig vecka efter vecka känns det inte lika kul. Det är ett evigt bylsande varje gång man ska ut, och så fort man kommer in börjar svetten lacka och man får slita av sig kläderna igen.

Debatten om kylan handlar mest om trafikkaos och inrasade tak. Jag saknar en debatt i media om vad kylan beror på. Att det är värmebölja på Grönland och att det handlar om en slags meteorologisk utjämningseffekt har jag förstått. Men jag misstänker också att det finns ett samband med klimatförändringarna. En del forskare säger ju att en effekt av klimatförändringarna är att vädret blir mer extremt. Torrare när det är torrt, blötare när det är blött, varmare när det är varmt och kallare när det är kallt.

Det vore intressant med en sådan debatt, och jag tror att många som i smyg tycker att det inte är så dumt med lite klimatförändringar om det innebär att det blir varmare här i den kalla nord, skulle tycka att det kändes lite mer angeläget att anstränga sig om det även innebär att det också blir kallare och blötare periodvis.

Tydligen hur mycket olyckliga omständigheter som helst

Jag hörde Maud Olofsson kritisera kraftindustrin för att elen är så dyr. Det är snorkallt i Sverige och kärnkraften står still. Som vanligt.

Det kan inte vara hur mycket olyckliga omständigheter som helst hur länge som helst,

sa Maud.

Jo, det verkar ju faktiskt så. Och bl.a. därför är det väl inte så lämpligt att satsa just på kärnkraft när universum är fyllt av förnyelsebar energi.

Att göra skillnad

Förra helgen köpte vi en induktionsspis och tog därmed lägenheten ett steg närmare 2000-talet. Jag älskar induktionsspisar både för att de är energisnåla och snabba. En win-win-situation helt enkelt. Jag blir nöjd, miljön blir nöjd. Eller blir miljön nöjd? Ibland får jag för mig att jag blivit en miljövetare som tror att tekniken ska lösa alla miljöproblem.

Min drivkraft är att jag vill göra skillnad. På samma sätt som miljöpartiet som parti vill göra skillnad. I mitt nuvarande uppdrag tror jag att jag gör störst skillnad när jag håller miljöutbildningar för de som jobbar med att bygga Haparandabanan. I de små samhällena längs banan känns det som att de flesta på ett eller annat sätt berörs av järnvägsbygget, och att en stor andel av dem hamnar på mina utbildningar. På så sätt blir mina utbildningar en slags folkbildningsinsats inom miljöfrågorna. Många kan redan mycket, men en och annan går ut med en eftertänksam rynka i pannan. En av de saker jag brukar visa är jordens utveckling. Teorin om hur big bang för ca 15 miljarder åren sedan gav upphov till jorden, encelliga organismer och för ca 50 000 år sedan människan. I det perspektivet är de ca 150 år sedan industrialismen som vi haft förmåga att påverka t.ex. klimatet, och de ca 50 år som vi levt i ett kemikaliesamhälle, pyttepyttekort tid.

Om vi på så kort tid utan att vara medvetna om det lyckats skapa så mycket problem, ska vi väl nu när vi är mer medvetna kunna lösa problemen på ännu kortare tid? Jag tror att många av lösningarna är tekniska, men vi kommer också behöva byta livsstil. Jag tror att de flesta faktiskt kommer att vilja byta livsstil mycket snart. Nu när snart alla vet vad vår nuvarande livsstil ställer till med.

Det fattas kvinnor i historieböckerna!

Jag är inte säker på att jag vill kalla mig för feminist. Begreppet verkar ha så många olika innebörder och jag har inte koll på alla och vill inte förknippas med allt som påstås vara feminism. Framförallt gillar jag inte att vissa feminister verkar betrakta män som fienden. Jag tycker nog att ordet ekvivalist känns bättre eftersom det inte fokuserar på att jämlikhet bara för kvinnor. Det finns många andra förlorare i ett ojämställt patriarkalt system, inte minst män. Det blir tydligt t.ex. när kvinnorna nu blir allt fler och männen färre på universitet och högskolor. Vilket, är jag övertygad om, beror på att män fortfarande kan hitta högavlönade jobb och göra karriär utan att studera vidare, medan kvinnor utan högre utbildning är hänvisade till låglönejobb. Det ger en avsevärd skillnad i studiemotivation.

Jag är medveten om att villkoren för kvinnor och män ser olika ut, och att vi inte på långt när är framme i jämställdhetsarbetet i Sverige, även om många verkar tro det. Ändå blir jag överraskad när jag läser artikeln i gårdagens DN om en ny rapport från Delegationen för jämställdhet i skolan. De har granskat fyra läroböcker i historia och hittat 62 namngivna kvinnor och 930 män! Inte ens nobelpristagaren Marie Curie finns nämnd i någon av dem. Dessutom har de funnit att böckerna innehåller både sexistiska och förnedrande inslag.

Hur är det möjligt att 2010 förser skolelever med sådana läromedel i historia?! Plötsligt känns det inte alls konstigt att unga tjejer börjar skära sig i armarna. Om ett samhälle som påstår sig vara så nära jämställt man kan vara har en sådan historieskrivning, finns det alla skäl i världen för en ung kvinna att vara deprimerad och självdestruktiv.

Av någon anledning handlade mina uppsatser i historia i grundskolan alltid om kvinnor eller kvinnor i allmänhets situation under den eller den tidsperioden. Jag hade inga politiska ambitioner med det. Det var helt enkelt det som jag tyckte var mest intressant, och jag skämdes lite för att jag alltid valde samma tema. Lärarna verkade konstigt nog tycka att det var bra. Nu förstår jag varför de tyckte att det var ett bra ämne att fördjupa sig i. Jag önskar bara att de varit mer tydliga med det. Att vi kunde ha haft en diskussion om de saknade kvinnorna i läroböckerna.

Jag kan inte tycka att alla lärare borde kalla sig feminister, men jag tycker att lärare har ett ansvar för att vara genusmedvetna, och förmedla den kunskapen i alla ämnen. Inte minst historia, som verkligheten nu ser ut. Undrar vad Jan Björklund tänker göra åt detta?

mp Dalarnas provval har startat

Idag har presentationerna till provvalet anlänt till de som får det via e-post, vilket inkluderar även mig eftersom jag fortfarande är medlem i mp Mora. Trots att jag bor en bra bit därifrån för tillfället.

Jag kandiderar enbart till riksdagen denna gång. Delvis beroende på mitt boende, men det är också riksdagspolitik som intresserar mig mest.

Det är svårt att ge en bra beskrivning av sig själv med några rader i en presentation. Därför hoppas jag att min blogg kan bli ett komplement där ni kan se hur jag har tyckt och tänkt om olika saker de senaste åren. Vissa inlägg är mer genomtänkta än andra och förhoppningvis ger det en ärlig bild av mina förtjänster såväl som brister.

Det snöade inte i Thailand

En vecka efter hemkosten från Thailand börjar kroppen och verkligheten befinna sig i samma tidsrytm igen och jag orkar göra vissa reflektioner kring resan.

Thailand var verkligen så underbart som de flesta svenskar vill göra gällande. Folk precis så vänliga och hjälpsamma, stränderna så ljuvligt vita och vattnet lagom varmt. Och solljuset var tacknämligt när antalet soltimmar i Luleå är på minimum. Dessutom var hotellet med omgivning precis så paradisiskt som reklamen lovade. Hur ofta händer det?

Ändå kom jag på mig själv, när jag satt på poolkanten med benen i vattnet, med att blunda och drömma mig bort till en brygga med benen i en insjö och lukten av varm tallskog i näsan. Jag längtade faktiskt hem till Sverige. Aldrig är jag så lycklig över att vara född i Sverige som när jag är utomlands. I jämförelse med alla platser jag besökt utomlands är Sverige sagolikt välordnat, rent, väldoftande, folktomt och har fyra årstider som alla är underbara på sitt sätt.

Det är väl därför tur att jag inte är utanför Sveriges gränser så ofta. Om man inte räknar kortvariga gränspassager mellan Haparanda och Torneo det senaste året, var jag utomlands senaste gången 2005, då min mamma fyllde 50 år och ville ha oss med till Fuerteventura. Jag skaffade mitt första pass 2001. Därför har jag faktiskt inte dåligt samvete för att jag tillsammans med maken just förbrukat motsvarande ungefär sju årsförbrukningar växthusgaser för den genomsnittlige indiern. Resan är dessutom klimatkompenserad via Green Seat, vilket förvisso inte får mina utsläpp att försvinna, men åtminstone bidrar till en del bra klimatprojekt.

Jag är glad över att min resa blivit ifrågasatt av klimatskäl. För även om jag inte har dåligt samvete för att jag åker till Thailand på en kombinerat försenad bröllopsresa och hälsoresa för att läka min mans psoriasis - så finns det all anledning för oss alla som är så pass välmående att vi kan sticka halvägs runt jorden titt som tätt, att fundera på om det verkligen är det vi vill med tanke på klimatet och andra miljöaspekter. Det är inte rimligt eller önskvärt att vi slutar resa. Om inte annat behöver vi då och då påminna oss om hur bra vi har det i Sverige, något som man lätt kan glömma om man fokuserar för länge på den befogade kritik som finns mot hur t.ex. Försäkringskassan fungerar. Men vi bör fundera på hur ofta, hur långt och med vilket färdmedel. Och vi både kan och bör se till att våra ekologiska fotavtryck inte blir större än planeten klarar av.

Min syster fick en aha-upplevelse för ett tag sedan när hennes lärare frågade vilka i klassen som tyckte att de levde miljövänligt, och vilka som inte tyckte att de gjorde det. Syster räckte upp handen för den förstnämnda kategorin och blev genom ett test jämförd med en person i den andra kategorin. Till hennes förvåning visade det sig att klasskamraten levde ett (enligt testet) miljövänligare liv. Akilleshälen var de flygresor som syrran gjort till Costa Rica för att arbeta som volontär, och till England för att studera. Det är inte alltid så lätt att leva som man lär. För att kolla om man är på rätt spår kan man kanske använda beräkningarna för ekologiska fotavtryck då och då.

Jag är väldigt stolt och nöjd med att vara med och bygga en snutt av Botniabanan, den nordligaste delen mellan Kalix och Haparanda. Jag är övertygad om att framtidens transporter i hög utsträckning kommer att drivas av el som producerats av förnyelsebara bränslen. Och jag ser fram emot de chartertåg till Röda havet som finns med i Miljöpartiets vision för framtidens tåg. Även om jag saknar en linje mitt i Sverige som heter Inlandsbanan.

2010 blir ett år fullt av Äntligen!

Kronprinsessan kommer äntligen att gifta sig med sin Daniel.

Sverige kommer äntligen att få en rödgrön regering.

Nu har den kommit...

Ulricehamns kommuns miljökalender.

De har liksom ett enormt övertag på alla andra som gör kalendrar. De har Jan Töve.

Sarkozy vill ha långsiktigt hållbar livskvalitet

Frankrikes president Nicholas Sarkozy har tillsatt en kommission med bland annat ekonomipristagarna Joseph Stiglitz och Amartya Sen. I Grus & Guld 5/2009 finns en artikel om innehållet i kommissionens rapport.

Den konstaterar att det är dags att sluta ha ökad produktion som övergripande mål, och i stället rikta in sig på välbefinnande både för nuvarande och kommande generationer. Sounds like a plan!

Rapporten ger förslag på mer relevanta mått på ekonomiska och sociala framsteg än BNP. Den rekommenderar användning av flera olika indikatorer, t.ex. hushållsinkomster, konsumtion och inkomstfördelning.

"Den pågående krisen gör oss inte bara fria att föreställa oss andra modeller, andra framtider, en ny värld - den tvingar oss att göra det, säger Nicholas Sarkozy"

Presidenten lovar att ta upp frågan vid alla toppmöten han deltar i framöver.

Jippie! Äntligen tar världen ett sjumilakliv i rätt riktning! Men varför rapporterar Aftonbladets löpsedlar samma gamla nyheter, som att folk har dött i snökaoset?!

Luciamorgon med frågetecken

Jag spelar in Luciamorgon och tittar lite senare. Det är så vackert och stämningsfullt.

Men är det inte lite konstigt att Lucia är blond och vacker, och står längst fram och ler, men inte får sjunga?

Och varför är det aldrig någon över 25 år i Luciatåget?

Och varför är det alltid stjärngossarna som får spexa och göra annorlunda och roliga arr?

För klimaträttvisa- Panta polare!

Du kan panta polare på Facebook eller panta här på bloggen.

Kampanjen Panta för klimaträttvisa lanserades av Kooperation utan gränser för en månad sen.

Kampanjen genomförs för att lyfta det faktum att det är bönder i Afrika som drabbas först och hårdast av klimatförändringarna.

Du kan hjälpa till att göra världen rättvisare! Över 90 bloggar är med i Pantkampen, och det finns en pantningsfunktion att lägga till bloggen. På Facebook finns applikationen "Panta polarna" som har över 7000 användare. På Facebook kan man också bli ett fan av Kooperation utan gränser och följa Biståndsknappens julkalender.

Snart drar FN:s klimatkonferens i Köpenhamn igång. Du kan fortfarande göra skillnad.

Miljöjulkalender

Kompisar från förr - eller åtminstone en bekant från förr... deltar i en Miljöjulkalender (känns helt felstavat. Måste bero på passagen med "jöj", men jag tror det blev rätt) med 24 miljötips fram till jul.

Skräckinjagande livspussel och brf 36an

Kom just från bastun, som finns i källaren och som jag hade glömt sätta på. Som tur var hade en vänlig själ som varit där innan mig lämnat värmen på.

Vår lilla bostadsrättsförening består av en majoritet av trevliga individer som försöker underlätta tillvaron för varandra genom sådana hjälpsamma små insatser. Det finns fördelar med att bo i lägenhet. Eftersom det mest finns små lägenheter bor det till övervägande del unga och äldre här. Vad jag vet finns det inga barnfamiljer i min trappuppgång. Det finns därför chans att träffa på någon likasinnad. D.v.s. någon som liksom maken och jag inte vågat sig på att försöka lägga det stora livspusslet med barn och hela kitet.

Jag läste att TCO har varumärkesregistrerat begreppet "livspussel". Det är ett bra ord. För i det samhälle vi skapat består våra liv av en mängd olika pusselbitar som är avskurna från varandra, och som vi försöker skapa möjligheter att sätta ihop; jobb, barn, vänner, fritidsaktiviteter, föreningar... Ja, ni vet.

Problemet är att de där pusselbitarna inte alltid passar så bra ihop med varandra. De passar också sämre och sämre ihop med tiden. Dels för att vi hela tiden ökar kraven och ambitionerna; vi vill vara superföräldrar, superälskare, superchefer, superordföranden osv, och pusselbitarna växer. Också för att de olika pusselbitarna har egna kulturer; rutiner, scheman, värdegrunder. Och de kulturerna utvecklas hela tiden och blir mer komplexa, och pusselbitarna blir därmed alltmer olika varandra.

Antalet möjligheter att kombinera pusselbitarna tycks samtidigt minska. Finns det t.ex. längre några alternativ till att lämna sina barn på dagis? Dagmammorna verkar vara ett utdöene släkte, vi har slutat att bo flera generationer tillsammans, och för de flesta småbarnsfamiljer är det inget alternativ att leva på en lön. Om man nu råkar ha turen att ha en partner att luta sig mot. För mig personligen är dagis inget alternativ. Sätter jag barn till världen vill jag också vara intimt delaktig i deras utveckling. Annars kan det lika gärna vara.

Min skräck är att få ett livspussel på halsen där bitarna är enorma och otympliga och inte går att lägga ihop till en enhetlig bild. Där de ojämna bitarna i stället bildar ett slags tredimensionellt tetris med stora luckor i vilka tvivel och stress gror. Jag försöker hålla mina bitar lagom stora och lagom många. Och småbarn är - och bör vara - en väldigt stor pusselbit. Som i sig ofta verkar generera fler pusselbitar. De som tar tag i dem, och tar ansvar för att föra släktet vidare, är hjältar i mina ögon. Dåraktiga hjältar.

Paradigmmäklarna har skrivit en tankeväckande samhällstriologi bl.a. om fenomenet med livspussel, eller tårtbitssamhället som de kallar det.

Att hedra de döda i bilismens tidevarv

Vad är Alla helgons afton utan ett besök på den lokala kyrkogården? I år fick det bli Luleås mest centrala, vet inte vad den kan tänkas heta.

Det blev dock ett antiklimax. Kyrkogården var förvisso full av tända ljuslyktor, men också omgärdad av gatlyktor, trafikljus och trafikljud. De levande ljusen hade ingen chans av göra sig gällande mot de artificiella, och den avsedda friden infann sig inte. Där vinner Moras kyrkogård med hästlängder.

Läste just i Jan Guillous Ordets makt och vanmakt, att på 60-talet fanns fortfarande ett förbud mot hädelse i lagstiftningen. Jag antar att den är bortplockad nu, men vad kan tydligare vara en hädelse än att lägga en tung trafikled precis vid en kyrkogård?

Nu tror inte jag att de dödas själar finns kvar i området, men om jag skulle ha fel på den punkten måste det vara skärselden att ligga och lyssna på dånet från tusentals fordon dagligen och stundligen. Och för de levande själar som besöker platsen för att hedra sina döda, finns det ett verkligt behov av att få göra det i frid.

Tjejer ska ha rosa och killar grått?

Aftonladet skriver om mellanstadieeleverna i Växjö lyckades fälla Toys R Us för könsdiskriminerande reklam där tjejerna var klädda i rosa och rött och bara killar fanns med på bilder med action.

"Så enkelt, så enkelt att bara ett barn klarar av det..."

Men jag råkade zappa förbi en svt24 direktsändning från EU:s finansministrars möte om bonuskulturen i bankerna. (Kan ha varit en repris). Fotograferingen efter mötet var en gråsvart sörja av i huvudsak medelålders vita män ståendes i en stor trappa. En enda kvinna syntes i bild - i en ljust rosa dräkt om jag inte minns fel - men hon blev nedschasad av Anders Borg innan fotograferingen...

Jackson på Digilistan - Leve fildelningen!

Michael Jackson har nio låtar med på dagens Digilista. Alltså listan över de mest lagligt nedladdade låtarna under veckan.

Allt som oftast dyker det upp andra gamla godingar på listan också. T.ex. gamla sommarplågor som blir pånyttfödda när nya generationer upptäcker dem.

Det är härligt att vi konsumenter får bestämma vad vi vill lyssna på och köpa för musik. När musik endast kunde köpas på vinyl eller CD var det skivindustrin som bestämde utbudet. Och inte hann de med att möta den efterfrågan som uppstår precis efter en stor stjärna dött, eller när en gammal hit plötligt får ett andra liv under några varma sommarveckor.

När musiken är digital och filerna kan delas blir utbudet större och tillgången oändlig. Ingen skivindustri behöver sitta och försöka sia om hur många singlar som ska pressas. Det säljs precis som många låtar som det finns efterfrågan på.

Det måste innebära att det säljs mer musik. Det måste artisterna tjäna på. Kanske tjänar inte skivindustrin på det, och i så fall beror det på att de har en affärsidé som inte är up to date.

Leve fildelningen!

Maken citerade Mange Schmidt, vilket inspirerade mig att besöka Manges My Space sida. Hittade videon till hans "Jag talar ut". Grymt cool video! Titta och njut.

Midsommar i Luleå

Om man är en sucker för hembygdsdräkt och fiolspel som jag, vill man ju gärna ha det på midsommarafton även om man inte befinner sig i Dalarna. Det löste sig fint. Titta bara hur fint Luleå Hembygdsgille dansade på Gültzauudden (ja, det stavas med två u):

To whom it may concern

Vill du –
Skulle du kunna tänka dig att -
röra vid mig?

Ja, inte liksom klämma på mig
- du får det om du vill!-
Men du skulle kanske kunna tänka dig att -
andas på mig.

Bevisa att vi existerar i samma dimension.

Du kanske kan sträcka dig så långt
som att ställa dig helt nära.
Så nära att jag kan känna
värmen som emitterar från din kropp

och kanske förnimma
din lukt.

Kan du möjligen överväga
att via dina näsborrar
insupa min?

Hur skulle du reagera
om jag helt fräckt
bad att få låta mina fingertoppar
snudda vid dina?

Förlåt mig om jag verkar påflugen
men min lövtorra kropp
fladdrar i den ödsligt ylande vinden.
Jag fruktar att den ska dras med
och smulas sönder av turbulensen.

Fukten från din andedräkt
kondenserad mot min kind
skulle ge mig tyngd att stanna kvar.

Mer om IPRED och upphovsrätt

Piratpartiets Amelia Andersdotter sopar banan med Kristdemokraternas Daniel Sturesson i den här debatten:

Marks gymnsieskola utmanar i skolval

Marks gymnasieskola har tagit initiativ till ett EU-skolval eftersom detta inte arrangeras på annat sätt. De utmanade de andra gymnasieskolorna i Sverige som ett sätt att försöka höja valdeltagandet i det "riktiga" valet.

Elever på skolan har i ett debattinlägg på Europaportalen uttryckt sin förvåning över att vare sig Ungdomsstyrelsen eller Sveriges elevråd organiserat något skolval inför Europaparlamentsvalet. Med tanke på det låga valdeltagandet generellt i EP-val, och de oerhört låga valdeltagandet bland förstagångsväljare är det verkligen anmärkningsvärt. Desto större heder åt Marks Gymnasieskola som tar tag i detta!

I dag har röstningen genomförts, och man kan följa resultatet på Skolval09:s hemsida.

Piratpartiet leder i skrivande stund överlägset, och väntat. Miljöpartiet har dock en hedervärd andraplats.

Ungdomar är smarta. Lite synd bara att mp inte lyckats förmedla tillräckligt tydligt att vi har en minst lika bra intergritetspolitik som Piratpartiet, OCH att vi har politik för andra områden också.

Kända miljöpartister är med och startar fond för enskilda som stäms enligt IPRED

Förutom den gode Carl, är det bl.a. Grön ungdoms språkrör, Maria Ferm, och Pirate Bays talesman, Peter Sunde som tagit initiativet till fonden, som DN skriver om.

Fonden kallas Integritetsfonden, och innebär att privatpersoner som stäms enligt IPRED kan få sina rättegångskostnader betalda. Processen enligt IPRED är civilrättslig, vilket innebär att den som förlorar betalar sina och motpartens rättegångskostnader. Det kan bli oerhört dyrt för en enskild, och innebär en stor risk för att människor tystas. Man har helt enkelt inte råd att riskera att få betala rättegångskostander, och tvingas gå med på skadeståndskrav utan rättslig prövning. Det är viktigt att man törs pröva lagen och skapa prejudikat.

Fonden fungerar som en förening där man går med och kan söka bidrag.

Växthus för städer

För ett tag sedan skrev jag ett inlägg som bestred uppfattningen att städer skulle vara mer hållbara än landsbygden. Min ståndpunkt är att städer inte kan vara hållbara eftersom de är beroende av den omgivande landsbygden för bl.a. livsmedelsproduktion.



Nu har kanske Sweco och företaget Plantago kommit med en lösning som förändrar förutsättningarna: Högproducerande växthus för storstäder!

Alltså matproduktion nära konsumenterna.



Det låter verkligen intressant. Enligt artikeln i DN kommer det finnas en version av växthuset någonstans i världen inom tre år.

Carl om fem sakfrågor

Fortfarande finns det tid att rösta.

Carl är tydlig om alkoholinförsel

Wetterstrand om fildelning

Bara ett par dagar kvar att rösta på nu...

Tvekar man p.g.a. fildelningsfrågan kan kanske denna korta debatt mellan Maria Wetterstrand (MP) och Fredrik Malm (FP) klargöra något:

EU vill sprida kultur

EU tycker synd om kolkraften

Carl SÄMST i test :)

Naturligtvis känns det bra att Svenska Jägarförbundet ratar Carl Schlyters politik i sin undersökning. De ogillar bl.a. hans inställning till handel med sälprodukter och fångst med fällor.

Way to go Carl!

Jaktförbund ratar MP och V

Krankultur

Idag är Gert Fylkning och Robert Aschberg i Luleå i sin Mustachkampen-promenad för att samla in pengar till cancerforskning. Läser i det lokala annonsbladet Extra att Aschberg vill rädda kranen.

Kranen i fråga såg jag första gången när jag kom till Luleå i januari. Den var smyckad med lampor i vintermörkret och jag tänkte att det var innovativt att sätta lite julpynt på den fula byggkranen eftersom den tydligen hade något uppdrag som innebar att den tvunget måste förfula stadsbilden över julen.

Kranen är fortfarande smyckad med lampor, och i det obarmhärtiga sommarljuset här uppe ser den än mer anskrämlig och rostig ut. Samtidigt pågår en kampanj för att få behålla den på sin plats. Tydligen är den ett minne från något av Luleås varv. Aschberg menar att "Det är respektlöst och ovärdigt att ta bort den" och att ..."kranarna har varit med och byggt grunden för den välfärd som vi har idag".

Kyrkstäder, som i Fatmomakke och Luleå, som renoveras och används ska förstås bevaras. Zorngården i Mora är bara helt underbar att besöka, och jag är tacksam mot alla de som aldrig velat flytta eller riva den. Kockumskranen i Malmö är nationellt känd och var världens största, det var rimligt att den stod kvar.

Men en alldaglig kran i Luleå? Någonstans därförinnan går väl ändå gränsen för vad som bör bevaras? Menar Aschberg och hans meningsfränder på allvar att de är så rädda för att folk ska glömma bort stadens fornstora dar, att de för all framtid vill blockera en underbar stadstomt vid havet med en rostig metallhistoria? Stålskelettet ska väl i rimlighetens namn i så fall också underhållas för en summa pengar.

Idag används den stora asfalterade (fula) planen mest av bilburna ungdomar som bränner däck och dricker öl. Ursäkta franskan, men fotografera, riv skiten (eller återvinn på annat lämpligt sätt) och anlägg en strandpromenad och bygg fina hyresrätter i stället. Sätt upp fina informationsskyltar med bilder längs gångstråket så kan den som vill nostalgiskt minnas tillbaka till den gamla goda tiden och samtidigt njuta av havsutsikten.

Glöm inte att rösta 7:e juni

DJ Trexx som var med i Schlagerfestivalens Tingeling-inslag har gjort en låt som påminner alla om att rösta. Och det svänger faktiskt!

EU äter frukost med Afrika

Miljöpartiet köper ingen tv-reklam

Vi gör bara filmer till webben, och de är ju superbra!

Här är två som vi gjort tillsammans med våra kamrater i Europa:

EU pratar sopor med grannen

Carl duellerar mot en moderat

Under veckan kommer Carl Schlyter ha en bloggduell mot Hans Wallmark (M) om Brottslighet och terrorism. Gå in och rösta om vem som har bäst argument.

Europabloggen

EU försöker rensa ogräs

Carl som serie

Helsingborgs dagblad kör en serie om EU-valet som tecknad serie. Fantastiskt trevligt och innovativt. Se själva en intervju med Carl Schlyter.

"Mat och klimat i fokus för Carl Schlyter"

Carl Schlyter bäst i test igen!

Men håller på en vinnare helt klart.

Det är EU-kritiska Open Europe som gjort en rankning av alla EU-parlamentariker avseende öppenhet. De har satt poäng på ledamöterna efter hur de t.ex. har röstat i frågor som rör öppenhet, tillgång till EU-dokument och öppenhet om utgifter och räkenskaper. De har också poängsatts i förhållande till om de är med i parlamentets omdiskuterade pensionsfond och hur deras närvaro har sett ut.

Kolla in snyggingen i Boktipset-soffan! Visst är han väl värd en röst den 7:e juni eller tidigare?

Ni na ni na ni nanna...

EU tränar självförsvar

Carl Schlyter är bäst i test enligt Djurens Rätt

Djurens Rätt har skickat ut en enkät till partiernas kandidater till Europaparlamentet och granskat deras svar. De rekommenderar en röst på Carl Schlyter som kommer etta i rankingen.

EU:s matlagningsprogram "Vad ska vi äta"?

Missa inte EU Eugen Bryssel och hans kompisar

EU och hans vänner Kollobbyisten och Storfiskaren finns på Facebook och Youtube. Missa inte! Jättekul!

Därför röstar jag på Carl 7:e juni

EU är en stor och dyr koloss. EUs budget omfattar över 1 000 000 000 000 (1 000 miljarder) kronor och alldeles för få av dessa läggs på klimatsmarta investeringar. Miljöpartiet vill dels minska EUs budget och dels få EU att bättre prioritera vad EU sysslar med. EU har en viktig roll att fylla vad gäller klimatfrågan, men då måste EU-parlamentet bli mer grönt. Miljöpartiet behövs som pådrivare. Det är från den gröna gruppen - som miljöpartiet är en del av - de gröna politiska förslagen kommer. Centerpartiet och många fler partier påstår sig ha en miljövänlig politik, men deras representanter i EU-parlamentet har röstat emot utfasningsplan av kärnkraft, mot hårdare miljökrav på bilar m.m.

En röst på Miljöpartiet är garanterat en röst för en tydlig klimatpolitik. Vår EU-parlamentariker Carl Schlyter har i en nyligen gjord granskning visat sig vara den av de 19 svenska ledamöterna som är mest aktiv. I snart 5 år har han jobbat i EU-parlamentets miljöutskott för att förändra EU i grönare riktning. Naturskyddsföreningen rankar honom som den svenska parlamentariker som jobbar bäst för miljön. 7 juni röstar jag på honom och miljöpartiet för klimatets skull.

Annika Lantz om miljöpartiets valmanifest

Det drar ihop sig till Europaparlamentsval. Den 7:e juni gäller det att välja rätt personer att bestämma i EU.

Vill man ha en väldigt kort och dessutom rolig introduktion till Miljöpartiets valmanifest kan man lyssna på en låt som Annika Lantz gjort om det, här.

Idag startar förtidsröstningen till Europaparlamentet

Det är smart att förtidsrösta enligt mig. Då vet man att man inte glömmer att göra det på själva valdagen.

På Valmyndighetens hemsida kan man läsa mer om hur förtidsröstningen går till.

Bra reklam

Påsk - lite sent...

Man måste ju gilla en stad som tar påskpynt på allvar!

Luleå under påsken:

Luleå jan/feb 2009

Norrlänning igen

Jag håller på att packa och tacka för mig på mina politiska uppdrag. Jag flyttar till Luleå på obestämd tid för att vara miljökonsult åt Banverket, och tar därför time-out som politiker.

Jag visste förstås att jag var oumbärlig, men att det skulle balla ur så totalt i Polisstyrelsen som Aftonbladet rapporterar, direkt efter jag lämnat in min avsägelse kunde jag inte ana. Hoppas att det går bättre i de andra styrelserna jag lämnar :)

(Ovanstående var förstå ett skämt. Att det egentligen mest var Räddningstjänsten som tabbade sig framgår bättre av DT).

Efter tio år söder om Dalälven har jag fortfarande inte vant mig vid att solen kan meja i januari och att det blir mörkt på natten i juni. Så jag antar att det är rimligt att jag nu åter blir norrlänning. Rejält dessutom. I Luleå är det garanterat ingen dagsmeja i januari (eller?).

Gjorde för säkerhets skull Norrlänningstestet på Facebook. Resultatet En genuin norrlänning känns hoppfullt. Och på Facebook och Gittan är det ju lika långt till Mora som till Luleå. Dessutom har vi köpt ett fritidshus i Mora, så att vi kan komma hit och njuta av Siljans alla möjligheter.

Bra med mångfald även av skidspår

På Dalarnas Tidningars hemsida kan man i dag läsa att länsrätten inte upphäver beslutet om att införa spårvgifter i Hemus. Något annat var heller inte att vänta. Skulle allemansrätten göra det omöjligt att ta ut avgifter i spåret? Det verkar långsökt. Allemansrätten finns inte i lagstiftningen. Den innebär att man får göra allt som inte är otillåtet.

Om jag förstått saken rätt så får man om man betalar tillgång till högklassiga skidspår som prepareras ofta, dusch, bastu, välutrustade vallabodar, och rullskidbana sommartid. Är man elitåkare eller annars väldigt seriös åkare är det så klart intressant, och borde då vara värt en slant. Har man inte behov av sådan högklassig kvalitet och inte vill betala, finns en mängd andra ställen att åka skidor på i kommunen, både spårat och ospårat.

Personligen anser jag att det är alldeles utmärkt att det finns en mångfald av alternativ att välja bland om man vill åka skidor i Mora.

Min cykel är finare än din bil

Vissa verkar tro att deras bilar är cyklar. Eller om de tror att cykelparkeringen utanför ICA Maxi är för bilar.

Undrar om de ska börja låsa fast bilarna i stolparna också?

?

?

Miljöpartister protesterar mot Gaza-attacker

I dagens Dalademokraten kan man läsa om miljöpartisten Sven Pettersson som tillsammans med bland andra Nils & Barbro Gossas protesterat mot kriget i Gaza, på gatorna i Borlänge i måndags. Nils & Barbro är också medlemmar i miljöpartiet och arrangerade tillsammans med andra föreningar och politiker i Borlänge manifestationen.

Börs-sm, komplettering

En uppmärksam läsare kommenterade att mitt förra inlägg om Börs-sm innehöll felaktigheter.

En av orsakerna till att Lignell vann var att han sålde sina oljeaktier. Detta kan man läsa om i Dala-demokraten. Men en av anledningarna till att Gossas inte vann var vad jag förstår att han sålde sina lite väl tidigt.

Oljeaktier vinstrecept i Börs-SM

I dag går mina tankar till Nils Gossas som kom tvåa i Börs-SM. Jag antar att han är lite purken.

Mora Tidning kan berätta att både Gossas och Lignell satsat på bioteknikföretaget Epicept. Vinnaren Göran Lignell satsade också på olje- och gaskoncernen PA Resourcec, vilket visade sig vara en vinnare.

Nu hade ju också Gossas upptäckt att oljeaktierna var ett vinstkoncept och hade sådana i sin portfölj, tills en journalist på tidningen upptäckte detta och skapade sensationsrubriker av det. Gossas sålde därefter sina oljeaktier.

Därmed gick Gossas miste om vinsten på en miljon kronor. Pengar som han kunnat köpa en etanolbil för, och för all framtid avslutat sin bensinkonsumtion. Något som antagligen haft större påverkan på miljön än de enstaka aktier som han hade kunnat äga under ett års tid i syfte att delta i en tävling.

Det hade varit betydligt bättre om tidningen startat en seriös debatt om börshandelns påverkan på miljön, i stället för att skapa rubriker på en enskild persons bekostnad. Att aktier i bolag som sysslar med fossila bränslen är ett vinnarkoncept är intressant i sig. Enligt marknadsekonomins lagar är det givet att priset går upp när resursen minskar. Att oljepriset är högt är mycket bra! Det driver på utvecklingen mot alternativa bränslen och minskar förbrukningen av olja, så att det blir mer över att använda till sådant vi verkligen behöver. Vi behöver inte elda upp olja, det finns gott om andra tekniker att driva bilar och värma hus. Däremot finns det en hel del användningsområden inom t.ex. plastindustrin som är svårare att ersätta, som sjukvårdsartiklar och datorkomponenter.

Nu hoppas jag bara att vinnaren för att kompensera sitt (tillfälliga?) oljeaktieinnehav investerar en del av sin miljon i miljöteknik. T.ex. en miljöbil.

Läs mer om plast och miljön här.

Nu fortsätter det rödgröna samarbetet

Sjuka-hus-syndrom på agendan

Ritt Goldstein har med sig själv som exempel lyckats få upp frågan om den omfattande förekomsten av mögelskadade hus på dagordningen både i media och i riksdagen. Att frågan är kontroverisell kan inte minst Leif Kåvestad intyga. Han var miljöinspektör i Stockholm på nittiotalet, och har nyligen skrivit boken Civilkurage & Sjuka Hus : allt har sitt pris om vad som hände när han tog en mängd klagomål på inomhusmiljön i kommunala bostäder på allvar och krävde åtgärder. Han blev motarbetad, mobbad och slutligen avskedad. Han är aktuell som nominerad till Expressens och Efterlysts pris för civilkurage. Han driver också en hemsida med bl.a. en handbok om Sjuka-hus.


Ritt har själv hållit tal inför riksdagen som sina problem, och skrivit ett antal artiklar i ämnet som är vällästa. Den senaste i Aftonbladet där han vill ställa fuskbyggarna till svars, och hänvisar till en ny rapport från Umeå universitet där ett forskarteam studerat dem som drabbats av ohälsa på grund av sjuka-hus-syndrom. Där har man konstaterat att 45 procent av dem som drabbats av sjuka hus, och fått sjukvårdsbehandling, flera år senare är oförmögna att arbeta.


28 November lämnade miljöpartiets riksdagsledamot från Dalarna, Jan Lindholm, en interpellation till statsrådet Maria Larsson (kd), med anledning av Umeå-studien. Han frågar


om Maria Larsson avser att vidta åtgärder för att öka kunskapen om hur och varför så många människor får allvarliga symtom på grund av så kallade sjuka hus,
om hon avser att föreslå någon form av förebyggande insatser för att minska risken att fler personer utsätts för den totala utslagning och det verkliga utanförskap som det innebär att drabbas av symtom från så kallade sjuka hus och
om hon avser att ta ansvar för att frågan om hälsoeffekter av sjuka hus fortsättningsvis hanteras som den allvarliga folkhälsofråga den är.

Svar väntas senast 12/12.


Studien i Umeå är inte den enda som gjorts på Sjuka-hus-området. Framförallt i andra länder har mycket forskning gjorts. Man kan läsa om de amerikanska resultaten på bl.a. följande hemsidor:

US EPA - Children's Health Initiative: Toxic Mold
American Academy of Pediatrics - Policy Statement Toxic Effects of Indoor Molds (RE9736)
Infant´s lung bleeding traced to toxic mold (New York Times)
Adverse Health Effects of Indoor Molds (Journal of Nutritional & Environmental Medicine).


I New York Times har man också haft en artikel om Gulf War Illness, där det framgår att symptomen på detta är i stort sett samma som de man konstaterat vid Sjuka-hus-sjuka: Toxic Chemicals Blamed for Gulf War illness .


Förvånande nog verkar svenska forskare som Ritt talat med, vara omedvetna om t.ex. den amerikanska forskningen som visar på att mögel kan orsaka blödande lungor hos spädbarn.


Vetenskapsradion hade i måndags ett inslag om forskaren Erika Blooms studie som visar att mögelgifter kan vara farligare än man hittills trott. Resultaten tyder på att där det finns mögel finns det nästan säkert också någon form av mögelgift. Hon letade efter ett fåtal av de ca 400 mögelgifter som man känner till, och hittade dem i 75% av proverna. Byggnadsarbetaren har en artikel om samma studie som fokuserar på arbetsmiljöaspekten.


Fler artiklar i ämnet:

Husmögel farligare än vi trott (Dalarnas Tidingar, Ritt Goldstein)
Sjuka skolor = Sjuka barn (Aftonbladet, Ritt Goldstein)
Lägenheten var full av mögel och gifter (Expressen, Ritt Goldstein)
Flooding, After the Deluge, and the Politics of Toxic Mold (ENN, Ritt Goldstein)
Mögelskandalen kostar miljarder (E24)
Byggföretagen ska ta ansvar (DN om riksdagsdebatten)
De gav mig en giftig soptipp (DN)
Husmögel upp i riksdagen (DN)
Höga gifthalter i mögelhus (DN)

Skäl att byta tidning?

Mora Tidnings löp idag: "46 varslade i Mora - över 1 000 i Dalarna"

Dala-Demokratens löp idag -något i stil med:"Positiva nyheter trots krisen, Orsa Lamellträ nyanställer".

Vad väljer man? När jag gnuggar upp ögonen vid frukostbordet blir jag inte inspirerad av Mora Tidnings domedagsrubrik. Jag vill mycket hellre ha goda nyheter!

Hur ofta händer det att jag har exakt samma åsikt som Reinfeldt och DN:s ledarskribent?



I fråga om statens inblandning i bilindustrin har det i alla fall hänt.

Klart killen ska få vara Lucia!

Rektorn har bestämt att Freddy inte får vara Lucia eftersom han är kille, skriver Aftonbladet. Men han har kandiderat och röstats fram i demokratisk ordning. Man får anta att rektorn utgått från att Freddy inte hade en chans. Att nu vägra honom hans plats som Lucia är att vara ett dåligt föredöme för demokrati och jämställdhet.

Hur kan vi kvinnor förvänta oss att få ta plats på alla traditionellt manliga platser, om vi inte själva lämnar plats åt killarna på de traditionellt kvinnliga? Jag vill inte ha ett samhälle där kvinnorna gör allt och männen sitter och pillar sig i naveln.

Kvinnor ska få vara militärer, och män ska få vara ljussymboler.

Julklappstips för medvetna

Julen är verkligen konsumtionsreligionens högtid. Jag har svårt att helt hoppa av julklappshysterin, men brukar försöka köpa julklappar som jag kan stå för. Här kommer några tips:

1. Tjänster. Tjänster är per definition inte prylar. Det kan vara presentkort på bio, spa, massage, bowling, laserhallen...

2. Ätbart. Bidrar inte till sopberget. Rättvisemärkt choklad, hembakat bröd, ekologisk varukorg osv.

3. Böcker. Är på sätt och vis en slags tjänst. När han/hon läst boken kan mottagaren sedan ge bort den igen. Det finns också digitala böcker och musik.

4. Prenumeration på tidningen Camino eller ECO Queen.

4. Soda Stream. Kolsyra kranvatten i stället för att köpa på flaska.

5. En soldriven gräshoppa som dansar. Så att barnen får bekanta sig med hållbar teknik.

6. Global Warming Mug. Till den som behöver påminnas regelbundet. När muggen fylls med varm dryck översvämmas sakta vissa delar av världskartan.

7. Träningsredskap. Det gäller att hålla sig i form om man ska orka kämpa på för en hållbar värld. Walkingstavar, joggingskor eller varför inte Wii Fit. Se till att det är grejer som håller, och inget slit-och-släng.

Massor av fler miljösmarta julklappstips finns på Naturskyddsföreningens hemsida, och på Ekolek.se.

Berättelsen om Prylar

Jag kom att tänka på min lillasyster som ville bli "sakgörare" när hon var liten, när jag såg The Story of Stuff.

Tänkvärt, pedagogiskt, kul om konsumtionssamhället.

Jag är så glad och tacksam...

Jobba i motvind

Att arbeta politiskt i ett litet oppositionsparti i en liten kommun är verkligen ingen dans på rosor. Man kämpar på och försöker att åtminstone på nåder få tillgång till den mest basala informationen om vad som händer. Men ibland lyckas man inte ens med det.

Idag var t.ex.

Kommunpolitiker, Länsstyrelsen, Region Dalarna, Region Siljan, Siljan Turism AB, Vägverket, Banverket, Landstinget, Dalatrafik, Åkerinäringen, Räddningstjänst, Polis, Taxi, MoraStrand, grannkommuner, Trafiksäkerhetsrådet, ungdomsråd (elevråd), näringslivet, Mora köpstad och handikapp- och pensionärsrådet

inbjudna till en workshop på temat Forum uthålligt Mora – stadsutveckling. Dock inte miljöpartiet i Mora. Nu hade vi ändå lyckats få en inbjudan på omvägar.

Så klockan 13.30 stod jag och Olov på Andreasgården redo att delta i detta i vårt tycke oerhört viktiga och intressanta möte. Uthålligt Mora är som ni förstår en klockren frågan för miljöpartiet i Mora. Döm om vår förvåning och besvikelse när lokalerna var tomma. På tavlan i matsalen kunde vi läsa att Mora Kommun haft möte 9-12. Efter kontroll visade det sig att mötet bytt tid, men att meddelande om detta inte gått ut till miljöpartiet eftersom man använt en annan sändlista. Det handlar om "olyckliga omständigheter".

Fan tro´t. Många tyckte säkert att det var skönt att spela floskelbingo utan att ha miljöpartiet i ansiktet. MORR!

Jobba i medvind

Det finns inget som är så roligt som miljöpartist som att träffa ungdomar. De har huvudet på skaft och har ännu inte drabbats av den cynism som de flesta vuxna förr eller senare drabbas av. De har i stället massor av idéer och engagemang.

Ungdomarna på Miljötinget som ägde rum på St Mikaelsskolan i Mora är naturligtvis inget undantag. Lyckliga vi (mp Dalarna) hade äran att bevista evenemanget hela helgen, via ett vuxenschema parallellt med den riktiga dagordningen. Vid sådana tillfällen får man passa på att suga i sig av den positiva atomosfären så gott man kan.

Jag lyssnade bland annat hänfört på både Nanny-Maja Anderback, som pratade utifrån sin bok Vem fan bryr sig, och Mattias Klum. Den senare visade sig vara nästan lika bra entertainer som fotograf. Dessutom väldigt engagerad i miljöfrågor. Men jag måste säga att jag blev lite brydd när jag kom ut och såg hans SUV på parkeringen.

Enligt uppgift mottogs också vår ordförande Ann-Catrin Lofvars av jubel när hon överlämnade en rostfri hink med alla orter som haft miljötinget ingraverade.

Ett extra plus för att hela helgen var 100 % alkohol- och drogfri.

Miljövänligast i stan?

Det tycker arkitekten Jerker Söderlind i gårdagens Kossornas planet. Då har man ett alltför snävt perspektiv tycker jag. Zoomar man ut en bit ser man att städer är helt beroende av den omkringliggande landsbygden. De är beroende av en konstant intransport av mat.


Jag håller med honom om att det inte är miljövänligt att bo på landet om man bilpendlar 10 mil varje dag. Det är lite motsägelsefullt att vilja vara nära den vackra naturen och låta barnen springa barfota, samtidigt som man sprider luftföroreningar via avgasröret.

Men i städer är permakultur, d.v.s. möjligheten att vara självförsörjande, omöjlig. Man kan tänka sig att odla på vissa ytor, i vissa städer är det utbrett att odla på taken. Men odlingsytorna är förstås helt otillräckliga för att alla skulle kunna odla sin egen mat. Och jag tror knappast att det är så många som skulle få tillstånd att hålla en mjölkko i lägenheten eller på kolonilotten. En stad är alltså ett helt ohållbart system i sig självt. Även om man kan åka buss överallt i stället för att ta bilen.

Problemet är förstås att många som bor på landet nu för tiden åker bil långväga för att handla på Stormarknad, och varken odlar eller komposterar.


Själv tycker jag att tanken med konviviat som Nils Tiberg skriver om i sin underbara bok Kretslopp (och jag menar verkligen Underbar. Vackra bilder, kloka tankar, trevligt format, massor av lösningar), är väldigt tilltalande. Konviviat betyder att man lever tillsammans, men inte som i ett kollektiv. Alla har sina egna bostäder, men man samordnar sig i små grupper, ca tio till hundra personer. Man delar gemensamhetsutrymmen som tvättstuga, bibliotek och gästrum. Bil!? Lagar mat tillsammans och hjälps åt att passa barn, ta hand om några djur och odla. Egentligen inget stort steg att ta om man redan har bra relationer med sina grannar. Och har tillgång till odlingsmark runt knuten.

Ljushelg

I går kväll var en underbar kväll för att besöka kyrkogården. Stjärnklart, kylslaget och helt vindstilla. Andedräkten blev vit och skapade en fin förgrund för alla tända ljus och lyktor. Alla snälla tankar som de tusentals människor som besökt platsen under dagen låg kvar som ett vänligt skimmer över ljuspunkterna.

Vackrast var det som vanligt vid minneslunden där koncentrationen av ljus är som störst. Arrangerade som en cirkel runt dammen som frusit på ytan, och ned längs bäcken.

Kanske den vackraste upplevelsen på året.

Kossornas planet

P4 sänder under hösten ett nytt miljöradioprogram som heter Kossornas planet. Det har en annan inriktning än andra miljöprogram som oftast fokuserar på konsumtion eller vetenskap. Med deras egna ord:

"Kossornas Planet är programmet för alla som gärna skulle vilja vara mer miljövänliga, men som känner sig lite vilsna och i vanliga fall tycker det är ganska trist med miljöfrågor. "

Kändisar som Lasse Åberg, Pia Johansson och Hasse Alfredsson deltar, och inte minst miljöpartiets Maria Wetterstrand.

I dagens program intervjuar man bl.a. översvämningsdrabbade i Skoghall i Värmland.

Men det bästa med programmet är kanske ändå signaturmelodin. En ny för varje program, skriven och framförd av Stefan Sundström.

Ratta in P4, lördagar klockan 14.03.

Ful elproduktion

Häromveckan var det en insändare i MT om att Dalarna skulle vara den sämsta platsen för vindkraftverk. Bildtexten löd: "Passar bättre i Skåne och Bohuslän och dessutom är de fula." Nu håller jag inte med. Alls. Jag tycker vindkraftverk är vackra. Men om man nu tycker att vindkraftverk är fula och passar bättre på andra ställen än där man själv bor, så kan man säga samma sak om:

Kraftvärmeverk

Bild från www.umeaenergi.se

Kärnkraftverk

Bild från www.greenpeace.org

Vattenkraft

Bild från http://www.vlc.kristianstad.se/

Olika kön, olika värde

Miljöpartiets och reklambyrån Svenssons kampanjannons Olika kön, olika värde, tävlar på Resumés hemsida. Gå in och rösta!

Förutom att vår affisch är klokrent pedagogisk och självklart ska vinna, så är tävlingsbidraget Ge aldrig upp! också en höjdare. Loggan och underskriften är blurrad. Kan brevet som avbildas vara äkta?! Det skulle alltså innebära att det anonyma förlaget refuserade Mazettis Grabben i graven bredvid.

Läs intervju med Esabelle Dingizian om jämställda löner här.

Vad "Månadens print & utomhus" är har jag tyvärr ingen aning om.

Se det som fungerar i äldreomsorgen

Partikollegan Lena Dahlström varnar för upplopp på ålderdomshemmen när 40-talisterna flyttar in i en debattartikel på Aftonbladet i dag. De kommer inte att svälja allt som försiggår idag, särskilt inte medicinerna.

40-talisterna är kanske äldreomsorgens hopp, ungefär på samma sätt som klimatkrisen är mänsklighetens hopp. I bemärkelsen ett gyllene tillfälle att göra om - göra rätt. För nog fattas det en del på sina håll. Inte minst skrivs det ut en herrans massa mediciner som varken gynnar patienten eller miljön.

Och det säger sig själv att det mänskliga inte får tillräckligt med plats när man ska spara på tid. Hur ska man hinna med samma omtanke på tio minuter som man förr hade en timme på sig? Dricka kaffe med patienterna är väl inte att tänka på. Vittnesmålen från de anställda är många. Jag har själv arbetat en period på ett servicehus i Umeå, och blev nedslagen av den attityd som den ordinarie personalen hade mot de boende. Så här i efterhand kan jag se att de inte hade något val. Man måste hitta ett förhållningssätt som passar det uppdrag man har. Har man tio minuter på sig att mata någon, måste man ha attityden att det är en lämplig tidsrymd. Annars kan man inte jobba vidare utan känslomässiga sår. Det är en slags försvarsmekanism.

Det är kanske inte så konstigt att de äldre får mindre tid med omsorg. Allt annat ska ju också gå fort fort. Inte har man tid att fika med grannen så ofta. Och allt är fokuserat på ungdom. Man ska se ung ut. Ha slät hy. Hänga med. Få tänker på hur mycket livserfarenhet och klokskap som rynkorna är ett symptom på.

Samtidigt finns det de som på något magiskt sätt klarar det. Som kan fixa det praktiska på noll komma noll tidsenheter, och samtidigt förmedla omtanke och kärlek. På avdelningen på Tomtebogården, där min svärmor bodde tills hon dog för två år sedan, verkade alla vara sådana sagoänglar. Alltid leende, alltid tid för kramar och en pratstund. Det nya demensboendet på Emmagården i Mora är ett under av teknik och pedagogik enligt den rundvandring jag fått.

Så i stället för att fokusera på problemen kan man undersöka hur de som klarar av det gör. Undersök det som fungerar i stället för det som inte fungerar. Bygg vidare på det. Brister kommer alltid att finnas.

Det är fortfarande ett skämt att betrakta 200 vargar i Sverige som mycket

Jag älskar Kerstin Ekman. Inte allt hon skrivit, men sedan jag läste Rövarna i Skuleskogen och Händelser vid vatten så kan inget förändra att hon är drottningen av svensk litteratur. Vargskinnettriologin är bara helt underbar, och det beror nog inte enbart på att den känns så Jämtland. Hon skriver enkelt, men ändå vackert och tänkvärt.

Kungen av Sverige däremot har gjort en rejäl vurpa igen. Ekman undrar om kungen var full när han uttalde sig för vargjakt. Hon tycker att drevjakten borde avskaffas. Jag blev faktiskt förvånad när jag läste hur kungen jagar. När jag läste till Jägarexamen för en herrans massa år sedan, vill jag minnas att kursledaren menade att man inte använde den jaktformen längre. Undantaget är kanske adeln.

Inte för att jag har något emot kungahuset, men Viktoria framstår som typ en miljon gånger smartare än sin far, och borde snarast gifta sig med sin Daniel och ta över tronen. Då slipper vi sannolikt ogenomtänkta uttalanden av det här slaget i framtiden. Tills dess borde kungen fundera på att bli nykterist. Han såg onekligen lite slirig ut.

Läs en intervju med Kerstin Ekman från SvD om hennes syn på rovdjur här.

Men precis!

Ohly vill satsa på vindkraft när fordonsindustrin går dåligt. Sounds like a plan. Ohly är något på spåret. Som jag skrev i ett tidigare inlägg, så skulle man med bilindustrins resurser kunna tillverka en otrolig massa vindkraft.

Jag vägrar att tycka synd om Volvo för att de missat att miljöfrågan är viktig och därför går dåligt. De lever under den dyrkade marknadens lagar, och en av de första reglerna i affärsutveckling är att hänga med. Gör man inte det så är man död. Det är helt enkelt inte så inne med stora bränsleslukande bilar. Surprise!

Att tycka synd om arbetarna på Volvo är däremot en helt annan sak. Lösningen är förstås att Volvo lägger ned sin biltillverkning och satsar på vindkraft i stället. En solklar framtidsbransch.

Äntligen!

Mona, Peter och Maria har nu officiellt inlett ett fördjupat samarbete mellan s & mp fram till valet för att skapa ett starkt rödgrönt regeringsalternativ till valet 2010.

Idag klockan 15:40 sänder SVT2 och SVT24 en pressträff med trion.

Äntligen kan media börja studera oppositionens politik i stället för att spekulera i ett eventuellt samarbete.

Blå SvD beskriver idag oppositionens budgetmotioner, som presenterades igår, som en dissonant "alla kan sjunga kör", där Östros vill sjunga solo. Att 25 % av ledaren handlar om ett projekt med "gnällkörer" visar att det inte finns tillräckligt med kritik för att fylla ut hela ledaren. Om oppositionen befann sig långt från skönsång i går, så har ett stort steg tagits i riktning mot harmoni i dag.

Skyll på mig - jag röstade nej!

Så är det då officiellt. Miljöpartiet slopar kravet på utträde i partiprogrammet. Själv röstade jag faktiskt "Nej", för andra gången i frågan. Första gången röstade jag nej till EG medlemsskap 1994. Det var också mitt första val någonsin. Jag gick på Nej till EG:s första möte i Östersund, men konstaterade snabbt att min insats inte behövdes. Alla var ju ändå emot. 75 % av Jämtlänningarna röstade nej. Resten av Sverige var inte lika kloka, och det resulterade i att vi blev medlemmar. Att sedan en stor andel av de som röstade ja ångrade sig är en annan femma. Jag bar en period en knapp med texten: "Skyll inte på mej, jag röstade nej".

Men sedan en tid tillbaka har jag faktiskt börjat känna att det är lite töntigt att kräva ett utträde. Hur mycket ljug det än var i Ja-sidans kampanj inför EG-omröstningen, så har vi ju nu faktiskt varit medlemmar i över femton år. Vi har genomfört alla anpassningar, ändrat en massa lagar o s v. Ett utträde är inte bara orealistiskt att få igenom i riksdagen, det skulle också orsaka en mängd omställningsproblem och kostnader.

Så fast jag satt uppe på valnatten 1994 och storgrinade för att vi svenska folket låtit sig luras av borgarnas taktik och lögner, röstade jag "Nej" till att behålla utträdeskravet i Miljöpartiets medlemsomröstning. Det känns skönt att det innebär en stor press - och möjlighet - för våra språkrör att gå ut hårt med vår omfattande EU-kritik.

Problem + Problem = Lösning

Jag ligger lite efter med läsningen och läste inte Riksdag & Departement #22 förrän nu. Men där hittar jag en artikel med rubriken "Framtidens arbetskraft i väst föds i Afrika". Det är Charlotta Hedberg och Bo Malmberg som skrivit en rapport till Globaliseringsrådet som heter Den stora utmaningen: Internationell migration i en globaliserad värld.

De föreslår att Sverige via EU satsar på utbildning och folkhälsa i framtida utvandringsländer som, eftersom de stora barnkullarna kommer att bli en viktig arbetskraftsresurs i Europa när den arbetsföra befolkningen här minskar kraftigt i framtiden.

Det känns skönt att det inte bara är i min verklighet som det är svårt att få ihop hur de två problemen stor arbetslöshet hos invandrare och arbetskraftsbrist kan existera samtidigt. Slår man ihop dem är de snarare en stor möjlighet och en bra lösning på många problem.

Bravo Chalotte & Bo! Återstår att se hur regeringen kommer att hantera informationen.

Adam Tenstas nya video

Idag släpptes Adam Tenstas nya video, en remix av Al Azif på låten "Dopeboy". Maria Wetterstrand medverkar i videon, tillsammans med bland andra Mona Sahlin och Robert Aschberg.

Adam Tensta är verkligen en kille med både hjärtat och hjärnan på rätta stället!

Nu snackar vi!

Hittade denna mycket intressanta artikel i Miljöaktuellt. Trodde faktiskt att rubriken ljög först. Det lät som taget ur en framtidsoptimistisk roman. "Domstol: Sabotage mot kolkraftverk var nödvärn".


Men eller hur!


Om vi tar växthuseffekten (och andra miljöproblem) på allvar. Om vi håller med Percy Bratt (se tidigare inlägg) att miljöproblemen kan jämföras med terrorismen. Om vi liksom Lester Brown tycker att vi måste mobilisera som om det vore krig. Då är det helt konsekvent att det är nödvärn att försöka stoppa åtgärder som förvärrar jordens tillstånd. Det fantastiska är förstås inte att aktivisterna insett detta, men att DOMSTOLEN fann att detta överensstämde med lagstiftningen.

Jag älskar när lagstiftningen är så klockrent hållbar!

Lester Brown som är Sverigeaktuell med den svenska versionen av sin bok Plan B 3.0 - Uppdrag: rädda jorden! säger bland annat: "Det handlar inte om vad politiker tycker är rimligt utan om vad vi anser vara nödvändigt för att stoppa klimatförändringen".

I en intervju i Miljömagasinet läser jag att hans uträkningar visar att vi kan stänga 705 av världens 2400 kolkraftverk enbart genom att byta ut all belysning till den mest effektiva. All kolkraftverksproducerad el skulle kunna vara ersatt av vindkraftel 2020. Det skulle krävas att vi byggde 1,5 miljoner vindkraftverk innan dess. Låter det mycket?

Det tillverkas varje år 65 miljoner bilar. Jag har ingen aning om hur mycket längre tid det tar att tillverka ett vindkraftverk jämfört med en bil. Men säg att det tar 65 gånger mer tid. Då skulle man med bilindustrins resurser, under ett år hinna med att producera 1 miljon vindkraftverk. "Om det nu är det man vill alltså", för att travestera ett av mina favoritradioprogram. Jag skulle mycket hellre ha ett vindkraftverk än ett kolkraftverk i min back yard, det är ett som är säkert.

Personer som köpt minst fem exemplar av boken kallas för Plan B Teamet. De har startat en hemsida om Plan B 3.0. Planen, som presenteras i boken, är motsatsen till plan A, som är business as ususal, d.v.s. inte göra någonting. Den visar hur världen kan nå en minskning av dagens koldioxidutsläpp med 80 % före år 2020 till en kostnad av en sjättedel av världens militärbudget, 190 miljarder dollar.

Min Gud är ingen fjärt

I Existens häromdagen handlade det bland annat om kvinnoprästmotståndare. En Leastadian ansåg att de tror att Bibeln är Guds ord, och att andra tror att Guds ord finns i bibeln. Det är skillnad och de senare kan välja vad de vill tro på. Det kan inte de.

Jag undrar hur de tänker. Leastadianerna, Thomsson, Sacrédeus och de andra som är bokstavstroende. Tror de att Gud skickade bibeln som ett fax från himlen? Vem skickade han det till i så fall?

Min Gud är så allsmäktig att han (för enkelhetens skull använder jag "han" om Gud) omfattar allt. Kvinnor, män, djur, växter och svarta hål. Deras Gud omfattar inte ens det kvinnliga könet.

Hur kan det undgå dem att bibeln är skriven av människor, för människor som levde för 2000 år sedan? I vissa delar långt efter Jesus blivit korsfäst. Helt klart redigerad.

Min Gud är så stor att man inte skulle kunna beskriva honom i ord ens om man samlade ihop allt papper och allt bläck som någonsin tillverkats. Inte ens om man dessutom använde konst, teater och musik för att beskriva honom, skulle man kunna få en fullständig bild av honom. Faktum är att min Gud är så stor och komplex att ingen människa kan förstå honom fullständigt. I det ögonblick en människa förstår Gud till fullo kommer hon inte längre att vara människa, utan uppgå i Gud. Och även om det ständigt är vår strävan, så tror jag att det som gör oss till människor är just vår upplevelse att vara åtskilda från Gud. Den upplevelsen kan vi inte ha när vi är ett med Gud. Bara Gud kan till fullo förstå Gud.

Så en Gud som enbart omfattar halva mänskligheten och kan beskrivas till fullo i en antologi på "cirka 1500 sidor, cirka 3 miljoner bokstäver, cirka 740 000 ord, 35 690 verser och 1346 kapitel" är bara en fjärt i jämförelse med den Gud jag tror på. Varför vill man viga sina liv åt en sådan liten och maktlös Gud? Begränsa sig själv med en massa ålderdomliga regler? Det enda svar jag kan komma på är att man själv känner sig ännu mindre och ännu mer maktlös.

Snacka om att förminska och förvanska Gud.

Sunt förnuft - antingen har man det eller inte

Nämndemännens riksförbund har i ett extra nyhetsbrev meddelat att de kommer "att diskutera med Domstolsverket om framtida planer och system som skall säkerställa att alla nämndemän i Sverige har rätt kompetens genom rätt introduktions- och fortbildning för sina arbetsuppgifter i domstolen."

Föranlett av Nämndemännen som uttalade sig i pressen i Arbogamålet förstås. Men nja, jag är skeptisk. Nämndemännens uppgift är att stå för sunt förnuft i rättegången. Inte att vara experter. Vi ska vara som en representativ jury. Man utbildar väl knappast en jury?

Viktigare är nog att se till att de som ska stå för sunt förnuft faktiskt har ett sådant också. Det kan man nog inte utbilda sig till. Det första man får lära sig som nämndeman är att allt som sägs under överläggningarna är hemligt, och att man inte får yppa domen förrän den är offentlig. Det måste väl enligt allt sunt förnuft innebär att man verkligen inte ska yppa det för pressen?!

Efter en dag i tinget har vi i alla fall varit helt eniga om att den utbildning vi behöver består i en kurs i hur man ställer in stolarna i ett bekvämt läge...

Är Mora en floskel?

Innan jag flyttade till Mora hade jag en bild av en rätt stor stad. Jag hade varit här flera gånger. Men jag var ändå liksom säker på att stan var stor.

Så när jag flyttade hit blev jag överraskad av hur liten den ändå är. Inte på något negativt sätt, men ändå väldigt förvånad när jag insåg att det inte var mer än så här. Till det yttre.

Mora är en stad vars rykte är större än själva staden. Det är inte bara jag som märkt det. När man tänker på Mora så tänker man förstås Vasaloppet. Men också Dalahästar, Zorn, Folkdräkter, Fioler, Spelmansstämmor, Timrade stugor, Dans...

Ja, man tänker rätt mycket på kultur. Så när man kommer hit och märker att stan är rätt så liten mot vad man förväntade sig, så är nästa tanke ungefär: "Gågatans storlek har förstås ingen betydelse. Det är förstås i det stora kulturutbudet och kvaliteten som storheten ligger." Man känner sig nöjd med det. Man kanske väljer att bo här.

Men man saknar en vettig teaterscen. Man märker att musikskolans verksamhet ständigt i frågasätts, omorganiseras, dras in. BUN säger bestämt "Nej tack" när en lärare från Adolf Fredriks musikskola vill starta en musikklass. Kulturhusets personal får husera i dåliga lokaler. Politikerna vill lägga ned Mirandas verkstäder, med en framgångsrik mediaverkstad, lite nu och då. De "planerar långsiktigt" för att bli av med en internationellt erkänd verksamhet som Stora Daldansen.

De är rädda att den ska växa, fast Daldansens styrelse inte alls delar den rädslan. Vad säger att allt måste växa ohämmat som en tumör? Kan inte Daldansen stilfullt breda ut sig och knoppa av sig om det blir aktuellt? Och vore inte det oerhört kul och bra?

Det börjar känns som om Moras ledande politiker tycker att det goda kulturryktet tynger. Som om det skulle störa. Vara i vägen för andra viktigare saker. Som flygplatsen kanske. Men vem vill resa till en stad som varken till det yttre eller till det inre lever upp till sitt rykte? Som inte ens har viljan att göra det. Som är en enda stor floskel?

Man kan inte hota meningsmotståndare till att hålla med

Jag förstår mig inte på rovdjurshatarna. Jag förstår mig inte på björnbitne Johnny som vill ha ersättning av staten för sina skador, eftersom staten "äger" björnarna.


Men aldrig att jag skulle sänka mig till den låga nivå som de militanta rovdjurshatarna befinner sig på och hota meningsmotståndare.


Omdömeslös hantering av skattemedel är förstås något att reagera på. Men Johnny är knappast ensam om att ha märkliga idéer om vad pengarna ska användas till.


Hat göder hat. Kärlek göder kärlek. Man kan inte skapa kärlek och förståelse för rovdjuren med metoder som göder hat.

Till Marcus Birro!

Jag älskar dig.

Din förmåga att blotta din svaghet på ett inspirerande sätt är verkligen en styrka. Din språkliga begåvning beundransvärd. Jag skulle vilja göra en stor staty av dig och ställa på något rikstorg. Som modell för den nya manligheten. Som bevis för att man inte behöver vara en känslostörd analytiker för att utstråla stark manlighet. För att visa att man inte behöver vara en dominant alfahanne för att vara en god förebild för sina barn. (Såg du dokumentären om Färöingarnas förhållande till homosexuella, på SVT i går?).

I all välmening vill jag dock ge dig ett råd: Låt de döda vara döda.
Inom den kinesiska läran om Feng Shui avråder man bestämt från att ha döda krukväxter inne. Inte minsta visset blad bör finnas i krukorna. Inte heller torkade blommor. De utstrålar dålig energi.

Jag förstår ditt behov av bilderna på dina barn. Ditt behov av sorgen. Men ibland fastnar man i en känsla enbart för att man vant sig vid den. Inte för att man behöver den. Sorgen kräver sitt. Självklart. Förträngda känslor förgiftar kroppen. Men den behöver inte gödslas.

En nära vän och släkting dog för 12 och ett halvt år sedan. Jag har aldrig besökt minneslunden där hennes aska är spridd. Jag tittar nästan aldrig på bilder av henne. Ibland kommer jag på mig själv med att bli ledsen för att hon har dött - Att jag inte kan kan öppna dörren till hennes lägenhet och känna lukten av nybakat bröd, känna hennes mjuka hud mot min när vi kramas, för vi är lika långa. - Jag hade glömt att hon var död. För i mig lever hon fortfarande. Vi kramas, pratar och tittar på tv. Hon finns kvar hos mig. I mig. Som levande.

Nog är det säkert mycket svårare om man aldrig haft ett liv tillsammans. Men du är författare. Du kan skapa minnen av dina barn som levande att bära med dig genom livet. Och när du gjort det föreslår jag att du ställer undan fotona på de döda.

Och jag som trodde att...

...Vicky von der Lancken var påhittad av Cirkus Kiev tillsammans med Högstadie-Stefan.

Alltid lär man sig något nytt.

Vettigt om klimatdebatten

I senaste numret av Miljöaktuellt skriver Percy Bratt, vice ordförande i Helsingforskommittén för mänskliga rättigheter, att klimatfrågan bör jämföras med terrorismen.

Rättsstatens principer offras i kampen mot terrorismen trots att den svårligen kan sägas utgöra ett överhängande hot mot mänskligheten, skriver Bratt. Många fler dör i trafiken och olika miljökatastrofer varje år. Trots detta har lagar som allvarligt kränker grundläggande mänskliga rättigheter införs. Enskilda individer uppförs som terrorister på sanktionslistor. Tortyrförbudet urholkas. Det är i sig är en märklig inställning att man kan strunta i grundläggande rättprinciper i pressade lägen.

Inom miljöområdet görs avvägningen mellan motstående intressen på ett helt annat sätt. Hotens allvar beaktas inte fullt ut, de insatta medlen är otillräckliga och de motstående intressena tillåts väga alltför tungt.

Bratt säger sig inte vara så naiv att han föreställer sig att politikerna agerar i något slags luftrum där de kan utföra en analys och sedan handla i enighet med denna. Men han menar att opinionsförändringar och press från väljarna kan öka det politiska handlingsutrymmet. Och att utgångspunkten för diskussionerna bör vara en avvägningsmodell där miljökonsekvenserna av otillräckliga åtgärder, vägs mot de ekonomiska och sociala konsekvenserna av en tuff miljöpolitik, i en ingående analys. En sådan analys skulle demonstrera miljökravens förkrossande tyngd i förhållande till kontrasterande intressen.