Norrlänning igen

Jag håller på att packa och tacka för mig på mina politiska uppdrag. Jag flyttar till Luleå på obestämd tid för att vara miljökonsult åt Banverket, och tar därför time-out som politiker.

Jag visste förstås att jag var oumbärlig, men att det skulle balla ur så totalt i Polisstyrelsen som Aftonbladet rapporterar, direkt efter jag lämnat in min avsägelse kunde jag inte ana. Hoppas att det går bättre i de andra styrelserna jag lämnar :)

(Ovanstående var förstå ett skämt. Att det egentligen mest var Räddningstjänsten som tabbade sig framgår bättre av DT).

Efter tio år söder om Dalälven har jag fortfarande inte vant mig vid att solen kan meja i januari och att det blir mörkt på natten i juni. Så jag antar att det är rimligt att jag nu åter blir norrlänning. Rejält dessutom. I Luleå är det garanterat ingen dagsmeja i januari (eller?).

Gjorde för säkerhets skull Norrlänningstestet på Facebook. Resultatet En genuin norrlänning känns hoppfullt. Och på Facebook och Gittan är det ju lika långt till Mora som till Luleå. Dessutom har vi köpt ett fritidshus i Mora, så att vi kan komma hit och njuta av Siljans alla möjligheter.

Problem + Problem = Lösning

Jag ligger lite efter med läsningen och läste inte Riksdag & Departement #22 förrän nu. Men där hittar jag en artikel med rubriken "Framtidens arbetskraft i väst föds i Afrika". Det är Charlotta Hedberg och Bo Malmberg som skrivit en rapport till Globaliseringsrådet som heter Den stora utmaningen: Internationell migration i en globaliserad värld.

De föreslår att Sverige via EU satsar på utbildning och folkhälsa i framtida utvandringsländer som, eftersom de stora barnkullarna kommer att bli en viktig arbetskraftsresurs i Europa när den arbetsföra befolkningen här minskar kraftigt i framtiden.

Det känns skönt att det inte bara är i min verklighet som det är svårt att få ihop hur de två problemen stor arbetslöshet hos invandrare och arbetskraftsbrist kan existera samtidigt. Slår man ihop dem är de snarare en stor möjlighet och en bra lösning på många problem.

Bravo Chalotte & Bo! Återstår att se hur regeringen kommer att hantera informationen.

Tid är en miljöfråga

I högstadiet frågade min biologilärare klassen vad som orsakade de mesta soporna i Sverige. Jag hade aldrig tänkt på det, men räckte upp handen och gissade på mjölkförpackningar. Det var ingen dålig gissning, tyckte han, men det rätta svaret var blöjor.

Det var i början av nittiotalet. Jag vet inte vad som orsakar mest sopor idag, men en kvalificerad gissning är att det fortfarande är blöjor. Mjölkförpackningar hamnar inte på soptippen alls, medan blöjförbrukningen verkar öka. Det är lite svårt att källsortera blöjor, det skulle inte ens jag vilja. Och även om det finns komposterbara varianter, så verkar de inte fått så stort genomslag.

Det finns två bra alternativ. Det ena är tygblöjor, och det andra som diskuteras nu är att inte använda blöjor alls. Av alla mina vänner som fått barn och som är miljömedvetna vet jag ingen som använder tygblöjor i någon större utsträckning. Jag antar att orsaken är att det tar tid och är opraktiskt när barnen ska vara på dagis (får man ha tygblöjor på dagisbarn?), och föräldrarna stressa mellan arbete, affären och andra plikter. Samma tidspress hindrar antagligen västerlänningar från att potträna sina barn från dag ett. En expert tror inte att blöjorna helt kommer att försvinna i Sverige eftersom: "Det kräver stor uppmärksamhet och närvaro av föräldrarna att hjälpa barnet att lämna blöjorna". Men stor uppmärksamhet och närvaro är väl precis vad barn behöver?

Tid är i högsta grad en miljöfråga. Alva Myrdal menade redan i mitten på 1900-talet att män och kvinnor skulle dela på både förvärvs- och hemarbete, så att båda fick mer fritid och tid med barnen. Så har det knappast blivit, trots att den ökade välfärden borde ge oss möjlighet att arbeta mindre och ha mer tid över till upplevelser som berikar oss.

Intelligenta är självkritiska

Jag har träffat den genuint trevlige man som vill rekrytera mig. Oavsett om jag tackar ja till hans erbjudande eller inte, sa han något som jag kommer att bära med mig genom livet. Jag tror att det han sa var kosmos anledning till att vi träffades. Så här uppfattade jag det han sa:

"I mötet mellan en inkompetent person och en intelligent person kommer den intelligente alltid att förlora. Anledningen till detta är att den intelligente hela tiden observerar och analyserar omvärlden, och även sig själv. Därför blir han självkritisk. Den inkompetente ser inte sig själv, och har därför ingen självinsikt och följaktligen heller inte någon självkritik. I en diskussion dem emellan kommer den inkompetente att vara helt säker på sin sak, medan den intelligente kommer att ställa sig frågor som: "Har jag moraliskt rätt?" och "Har jag rätt i sak?". Han tvivlar och blir därför svagare."

Inte bara har han komplimenterat mitt ego genom att mena att de frågor jag ställer mig dagligen är ett tecken på att jag är intelligent. Han har också gjort världen mer begriplig för mig. En frågeställning som jag brottats en hel del med liknar Teodicéproblemet*; Om vi lever i ett hyfsat rättvist och upplyst samhälle, hur kan det då finnas så många inkompetenta chefer och politiker?


*Problemet är inget problem för mig eftersom jag inte tror på ondskan. Svaret på frågan anser jag finns i Walschs Samtal med Gud.

Byter mitt busskort mot busskort

Jag har alltid åkt buss. Mellan fem och femton års ålder åkte jag varje dag till skolan. När jag flyttade till Mora pendlade jag varje dag till mitt jobb i Orsa.

Så det är dags nu: att byta mitt bussåkarkort mot ett bussförarkort. Swebus betalar... ;)

Efter mina första körlektioner kan jag konstatera att det känns rätt coolt att köra buss. Man är stor och har värsta kollen på trafiken.

Teoriplugget är inte lika kul. Särskilt inte de fortfarande lika märkliga frågorna vars svar inte går att läsa in i boken. Men, dags för teoriprov och upp till bevis om tre timmar.

May the force be with me!

Svagt ledarskap orsak till långdraget djurskyddsärende

Here we go again!

Mora Tidning skriver om kor som blivit omhändertagna på en Moragård. Av faktarutan framgår att ärendet pågått i 20 år. Eftersom jag själv var inblandad i handläggningen av ärendet på den tiden jag jobbade på miljökontoret, vet jag att det är en underdrift. Ärendet har pågått sedan 1975, samma år som jag föddes. Egentligen innan dess också, fast då var det den äldre generationen som skötte gården.

Det hade gått så långt det kan gå innan de självdött i ladugården, säger veterinären Bo Hannersjö.

Hur i helvete! (pardon my french) kan politikerna gå med på detta?

Miljökontoret har alltså hela tiden (minst 32 år) vetat om att det förekommer brister. Man har omhändertagit djur, polisanmält, noterat massvis med grava missförhållanden på gården. Ändå har man tydligen gjort inspektioner på gården så sällan att djur nästan hunnit självdö.

Anledningen till detta kan inte enbart skyllas på den tidigare svaga djurskyddslagstiftningen. Andra miljöförvaltningar i landet har klarat att reda ut liknande ärendet betydligt snabbare.

Orsaken är det otroligt svaga ledarskapet på miljökontoret i Mora/Orsa. Samma chef nu som 1975. Samma svaga hantering av ärendet.

Ingen skugga ska falla över inspektörerna. De gör allt de kan. Tills de blir sjukskrivna eller känner sig tvungna att sluta. Det är inte möjligt att vara djurskyddsinspektör i en situation där chefen inte klarar att hantera ens minsta konflikt och byter fot lika ofta som skjorta.

Politikerna borde skämmas som låter djur lida i denna utsträckning, hellre än tar konflikten och skaffar en rejäl chef till förvaltningen.

Samtidigt; Det är inte bara djuren som lider i den här situationen. Jag lider i hög utsträckningen med bönderna i fråga som under alla år inte fått tydliga besked om vad som gäller. Antagligen hade de också mått bättre av ett djurförbud.

Vita skåpbilar på vår gata

Häromdagen var det en anonym vit skåpbil med utländska registreringsskyltar på vår gata. Vi studerade dem genom köksfönstret. De var två stycken, en man och en liten kille. De stannade, klev ur bilen och tittade sig runt på gatan innan de åkte igen.

I morse läste jag en artikel om asfaltsskojare i Mora på Dalarnas Tidningars hemsida, innan jag gick ut.

Så när en helvit skåpbil med utländska registreringsskyltar stannar vid vår uppfart och en man säger: "Hello", var reaktionen förstås given. Vi försökte vifta bort dem, men efter ett tag förstod vi att de inte hade engelska skyltar, utan irländska. De sysslade inte med asfalt, utan med stenläggning. De ville lämna referenser.

Är det en slump att de är så lika de skojare som omnämns i tidningen, eller är det samma personer? Allt man läser i tidningen är ju inte sant.

Det verkar finnas otaliga skojare inom branschen, men antagligen finns det väl några seriösa också. Bästa knepet verkar vara att begära F-skattsedel och ett avtal innan man bestämmer sig.

Vi översatte artikeln åt dem, och de skulle själva prata med tidningen. Återstår att se vad som händer.

Äntligen höst!

Först när jag inser att sommaren har ett slut får jag panik över allt jag inte hunnit med, men sedan infinner sig en skön känsla. På något sätt är det så skönt när allt återgår till sin vanliga rytm; skolorna börjar och folk börjar jobba igen.

På den tiden jag hade ett jobb jag vantrivdes med var det förstås inte så. Då började ångesten över att semestern skulle ta slut redan innan den börjat. När jag tänker på hur många som har det så känns det så ... obeskrivligt tragiskt. Det är inte värdigt ett välutvecklat samhälle som Sverige.

Jag gillar Stångån på hösten
när vardagslunken lagt sig över torget
Då kan man andas igen
och ägna timmar åt att
bejaka glädjen eller begrunda sorgen
För man får välja själv och ta saker som dom är
Är det jobbigt att tiden går och man blir äldre
eller kul att va´ med?
Lars Winnerbäck - Elden

En släng av utbrändhet!? Nä nu jäv....!

Vad är det jag läser, tror knappt mina ögon!!

Det är 2007, ohälsa i arbetslivet är otroligt vanligt och utbrändhet är ett begrepp som diskuterats mycket och ofta. Och så får man läsa att Socialförsäkringsministern vet att läkarna sjukskriver för lättvindigt eftersom hon själv haft "en släng av utbrändhet" för tio år sedan och var hemma tre dagar.

Detta påstående är så skandalöst att mitt första krav är: Avgå Cristina Husmark Pehrsson! Vi kan inte ha en Socialförsäkringsminister som är så dåligt insatt i vad utbrändhet är!

Alla som träffat någon som verkligen varit utbränd vet att det inte hjälper att vara hemma och sova i tre dagar. För många tar det flera år, andra blir aldrig helt återställda. De blir helt andra människor än vad de var innan.

Telefonförsäljare

Av någon anledning har det börjar ringa telefonförsäljare till oss på sista tiden. Har sluppit sådant i flera år eftersom jag varit Nixad.

Nu är jag ju själv telefonförsäljare, så det känns ju lite knepigt att vara sur på dem som ringer. MEN det är stor skillnad (tycker jag) när jag ringer någon för att höra om vårt koncept och våra produkter kan vara något för dem. Jag har inte hemligt nummer, jag finns på Eniro och det går att ringa upp mig.

De som ringer mig finns dels inte att hitta på Eniro eller Hitta.se. De har en dialer som ringer upp, vilket innebär att det ofta är tyst i luren när man svarar, även om man svarar direkt. Tydligen kan den också ringa upp mitt i natten om säljaren inte loggar ut. Det går inte att ringa upp dem och kolla vilka de är. Inte för att jag rekommenderar att man ringer upp alla nummer som dyker upp på nummerpresentatören, jag fattar inte folk som gör det. Men om någon har ringt många gånger vill man kanske kolla vem det är.

Jag förstår att folk blir sura på telefonförsäljare när vissa gör så. Jag tycker man ska förbjuda användningen av dialers i första hand, och se till att företagen verkligen inte ringer de som är Nix-registrerade. Dessutom borde säljare som försöker få en att säga ordet "ja" på deras bandspelare, även fast man tydligt sagt att man inte är intresserad, åtalas.

Vill man veta vem som ringt och inte hittar numret på Eniro eller Hitta kan man testa på Telefonnummerlistan.

Få inlägg...

...på sista tiden.

Detta beror mest på att jag har fått ett nytt jobb, vid sidan om konsulteriet. Jag säljer böcker för Bokklubben Svalan och Lilla Svalan. Jag sitter hemma och ringer upp befintliga och blivande kunder.

Himla kul att sitta och berätta om böcker man läst hela dagarna. Dessutom är det nu helt legalt på alla sätt att tillbringa fritiden med näsan i en bok!

Förkylningstips 3

Min man är förkyld och jag har tråkigt. Han blir förkyld väldigt ofta eftersom han sitter i drag på jobbet, inte bra. Det är ett antitips; sitt inte i drag. Immunförsvaret försämras om man blir kall, och då kan någon av alla bakterier som finns i omgivningen ta chansen. Musklerna spänner sig och blodcirkulationen försämras.

Om man är förkyld eller kall är det både skönt och välgörande att ta ett varmt bad. Förutom att det är skönt rensar svetten ut föroreningar ur kroppen. Värmen gör att bakterierna inte trivs så bra, de vill ha normal kroppstemperatur. Badet ska vara så varmt som möjligt. Om man ökar värmen stegvis går det lättare.

Jag brukar bada med någon badolja och pepparmyntsdroppar, och massera mig själv. Jag har hittat massagetips vid förkylning från antigymnastik, akupressur och zonterapi. Jag brukar börja med att massera hela fötterna. Sedan tar jag tag i tå efter tå och vrider dem lite, liksom försöker snurra dem fram och tillbaka. Efter det drar jag i tårna från varandra, stretchar dem så att mellanrummet mellan tårna blir större. Det låter kanske konstigt, men det hjälper. Antagligen masserar man muskler inuti foten på något sätt.

Om jag orkar masserar jag mig själv på resten av kroppen där jag kommer åt också. Det ökar blodcirkulationen och immunförsvaret. Sedan ligger jag bara och njuter. Eventuellt har jag med mig en kopp te i badet.

Jag fick flera olika sorters badolja från Kneipp i julklapp, så jag ser fram emot många sköna bad under vintern.

Hånad ansökan

Jag vet inte hur jag skulle klara mig utan internet. Det känns konstigt att det bara var drygt tio år sedan jag aldrig hade använt Explorer. Det finns baksidor dock.
Idag kan man läsa i Aftonbladet om en man som gjorde en annorlunda CV på video. Nu finns videon på internet och mannen har fått dra sig tillbaka. Den kraft som finns i internet måste användas med omdöme och omtanke. Det är viktigt att vi inte utnyttjar det så att enskilda människor kommer i kläm, och så att vi inte törs sticka ut och vara annorlunda. Om några missköter sig kommer dessutom snart regler som kommer att drabba oss alla.