Chocolate is it!

I går var det dags för kursen jag suktat efter hela julhelgen; Chocolate Chakra Celebration!

Efter att ha fått mig till livs fantastiska chokladfakta och provsmakat ett gäng nästan osannolikt goda chokladskapelser, som dessutom är supernyttiga och mättande, är jag nog fast i Raw Food. Särskilt som jag vaknade behagligt mätt ca 13 timmar senare, efter en natt med mycket god sömn.

Visste ni att råkakao innehåller
-tre gånger så mycket antioxidanter som grönt te, och dubbelt så mycket som rött vin?
-theobromin som bl.a. är bra mot högt blodtryck och fungerar som hostmedicin?
-anandamid som har liknande egenskaper som THC (som bl.a. finns i cannabis), fast utan biverkningar?
-tryptofan, som kroppen använder för att tillverka serotonin och melatonin.

Som chokladälskare känner jag mig nu närmast förnärmad över att de "vanliga" chokladfabrikanterna lyckas förstöra den fantastiskt hälsobringande råvaran som kakao uppenbarligen är. Och att de under drygt tre årtionden krängt på mig en produkt som som inte bara är berövad nästan alla de positiva egenskaper som de marknadsför den med (magnesium, antioxidanter, vitaminer), utan dessutom har fått tillsatser som gör den direkt skadlig för min hälsa (vitt socker, mjölkpulver, bekämpningsmedel). Det hade faktiskt varit bättre att de slängt kakaon efter de förstört den, än att lura mig att äta den. Så i fortsättningen gör jag min choklad själv! :)

En av kursdeltagarna hade hört att europeer tagit med sig kakaobönor - som Mayafolket använde som valuta - till sin kung och drottning. Men i Europa visste ingen vad man skulle göra med kakao. Därför låste de in bönorna i ett kassaskåp för att många år senare komma på att det smakade okej om man blandade dem med mjölk och socker.

Både NSD och Norrbottenskuriren hade artiklar om Janice Skoreyko och Maria Öman från Raw Foundation som håller kursen 13/2. Jag kan inte hitta länkarna, men man kan läsa om Janice på Raw Foundations hemsida.

Lyckligtvis är jag anmäld även till introduktionskursen i Raw Food på söndag, där jag förväntar mig fler smarrigheter.

Vuxna & curlande

Någon mer än jag som irriterar sig på kommentatornsröstens felaktiga svenska i introt till SVT:s Ung & Bortskämd?

Dokusåpor är generellt inte min grej, men den här tycker jag annars har varit intressant. De som är mest intressanta är föräldrarna. I Expressen tror Jean-Pierre att papporna bildat en pakt, och att deras döttrar är kvar i programmet av den anledningen. Jag tror att han har fel. Jag tror inte alls att papporna bildat en pakt. Jag tror inte att de behöver det. Att de enda två pappornas döttrar är kvar i programmet fast allting tyder på att de utvecklats minst av alla, beror nog helt enkelt på att deras deltagande föräldrar är män.

Med några undantag, som t.ex. Tim-Joels och Ellinors vältaliga mödrar har hemmafruarna i programmet visat en inadekvat respekt för papporna och deras lata flickor. De har röstat på pojkarna trots att det varit uppenbart för alla, även ungdomarna, vilka som gjort minst. Därför åkte också Ellinor och Tim-Joel ut ur programmet helt oförtjänt.

Pappornas ställning i föräldragruppen visar förstås bara på den vanliga positiva särställning som män alltid har i alla sammanhang. Det sorgliga är att kvinnorna inte kan se eller hantera detta. Sorgligt är det också att de supercurlande papporna (till skillnad från mammorna) inte kan förmå sig att antyda ens den minsta brist i sina döttrars beteende. Det är förstås omöjligt för vilken människa som helt att utvecklas utan feed-back!

Det är bra att ungdomarna genom programmet får sin chans till feed-back. Man får hoppas att även föräldrarna får det. I kväll håller jag tummarna för Daniel.

Avveckla för att utveckla organisationer

Mona Sahlin avgår som partiledare och spekulationerna om efterträdare är i full gång. Det positiva med turbulensen är att det kommer fram en del intressanta idéer om hur Socialdemokratin ska förnyas och vad deras värdekärna egentligen består av.

Socialdemokraterna bildades som de flesta organisationer med ett mål. Frihet, jämlikhet, solidaritet och demokrati. De ville befria arbetarklassen och införa allmän rösträtt.

121 år senare har vi ett helt nytt samhälle, det mesta har förändrats till det bättre. Samtidigt är grundproblemen fortfarande desamma. Bristen på frihet, jämlikhet, solidaritet och demokrati tar sig andra uttryck idag, men består. Den är i högsta grad aktuell med Sverigedemokraterna i riksdagen.

Socialdemokraterna har förändrat omvärlden, men inte sin politik. För att uppnå samma mål krävs en helt annan politik idag än för hundra år sedan.

Tyvärr når våra organisationer mycket sällan sina mål. Hur vet jag det? Därför att organisationer som når sina mål och har tjänat sitt syfte inte har något skäl att fortleva, och därför avvecklar sig själva. Men de flesta organisationer är inte beredda att arbeta för att avveckla sig själva. Efter ett tag blir i stället organisationen sitt eget ändamål. Detta är oerhört tydligt när man lyssnar på Socialdemokratiska företrädare. De är inte bekymrade över hur målet om ett jämlikt samhälle ska uppnås. De bekymrar sig för hur partiet ska överleva. Därför ser vi sällan organisationer som firar sina framgångar, för att därefter upplösas så att människorna däri kan bilda nya organisationer med nya mål att uppfylla. Delvis hänger detta naturligtvis ihop med en rädsla för att förlora jobb och inkomst. Men om detta blir viktigare än målet organisationen bildades för, har organisationen helt enkelt tappat fokus och därmed sitt syfte. Partier som inte klarar av att uppnå sina mål borde kanske - som Gustav Fridolin en gång uttryckte det – ha ett bäst före datum.

En annan anledning till att organisationer sällan når sina mål är att vi misstror allt nytt; ny teknik, ny forskning, nya idéer, nya traditioner - trots att vi vet att det enda som är beständigt är att allting hela tiden förändras. Samtidigt har vi motsatt uppfattning om människor. De unga är värdefulla och de gamla värdelösa. Vi avfärdar därför på rak arm de bästa nya idéerna från de visaste gamla människorna.

Att något funnits väldigt länge är inte ett tecken på effektivitet. Socialdemokratin har funnits i 121 år. Organiserad religion har funnits i tusentals år. Ändå brottas vi fortfarande med de problem som de skapades för att lösa. De flesta av de organiserade religionerna har inte fört fram en enda viktig ny idé på hundratals, och ibland tusentals år.

Vi behöver inte alltid förkasta det gamla. Men vi behöver utforska, ifrågasätta och hitta nya svar. Svar som är relevanta för vår tid. Och för att utvecklas behöver vi lära oss att avveckla. Nya idéer och organisationer kräver att några av de gamla förpassas till historien. Och de som uppnått sina mål borde fira sin upplösning.

Är verkligen Sverigedemokraterna det största problemet?

Sverigedemokraterna har en politik som går ut på att alla problem kan lösas om vi minskar invandringen. Som miljöpartist delar jag givetvis inte den problembeskrivningen. Men efter att ha pratat med en del av deras väljare har jag en viss förståelse för deras väljares beslut.

Debatten verkar utgå från att alla Sverigedemokraternas väljare är rasister. Jag uppfattar det mer som att deras väljare tror att SD kommer att göra livet bättre för fattigpensionärer och ungdomar i utanförskap. Det är bland annat det som vi rödgröna vill åstadkomma med vår politik. Skillnaden är att vi ser helt andra orsaker och lösningar till problemet än SD.

Man kan tycka illa om SD som parti och deras ideologi, men man ska passa sig för att förakta deras väljare eller tro att deras väljare har samma ideologi som partiet. Man måste lyssna på deras väljare. En kvinna jag pratade med menade att alla ser ned på dem som röstar på SD, i stället för att fråga dem varför de gör det och diskutera det. En av anledningarna till att hon tänkte rösta på SD var just att hon kände att alla andra partier såg ned på hennes åsikt att hon som pensionär borde ha rätt till samma ekonomiska förutsättningar som invandrarna. Hon såg inget alternativ.

Jag har förståelse och respekt för de fattigpensionärer och andra i utanförskap som med näbbar och klor försöker klösa sig ur en situation där de helt enkelt inte får ihop till livets nödtorft. Eller som blir upprörda över de djupt orättvisa villkoren för olika samhällsgrupper. Det är inget fel med det, det är fullkomligt naturligt. Att de sedan har gjort en felaktig analys av problemets orsaker och lösningar är det vår uppgift som politiker att övertyga dem om.

Det är också vår uppgift som politiker att förklara för väljarna vad som verkligen är orsaken till problemet, och vad som verkligen är lösningen. Och de svaren bör man så klart söka i forskningen. I den populärvetenskapliga forskningssammanställningen Jämlikhetsanden framgår det tydligt att orsaken till de flesta samhällsproblem är ojämlikhet. Ju större ekonomiska klyftor desto större sannolikhet att det förekommer t.ex. rasism. Vill vi minska rasismen och Sverigedemokraternas stöd måste vi satsa på att se till att de allra fattigaste får en dräglig levnadsstandard.

Sverigedemokraterna har inget politiskt inflytande idag, och kommer heller inte att få det, så länge alla andra partier håller fast vid sin ideologi och vägrar att anpassa sin politik till Sverigedemokraternas. Under de senaste fyra åren har Alliansen med Moderaterna i spetsen haft makten i Sverige.

Så i ärlighetens namn, är inte Alliansen och i synnerhet Moderaterna minst lika farliga som Sverigedemokraterna? De har en lösning på alla problem som heter marknadsekonomi. Den förminskar oss människor till konsumenter och tvingar oss att leva i ett tillväxtens ekorrhjul där allt handlar om att tjäna så mycket pengar som möjligt, i stället för att handla om hur vi kan leva tillsammans i kärlek och ömsesidig respekt. Deras ideologi går ut på att öka klyftorna i samhället. Att göra de rika rikare och de fattiga fattigare. De tvekar inte att ställa vissa människor på bar backe. De har stora ekonomiska muskler och vägrar att visa var de får sina pengar i från. Det kallar jag ett samhällsfarligt parti. Det är vår uppgift som tillhörande ett parti som står för solidaritet, att förklara detta för väljarna. Vi måste se till att få mandat att minska klyftorna i samhället. Att se till att de som har det sämst får det bättre. Att se till att ta bort grogrunden för rasism och synbart enkla lösningar som minskad invandring.

Jag hoppas att Sverigedemokraterna i riksdagen kommer att innebära att Moderaterna till slut går med på att redovisa var de får sina pengar i från, eftersom Sverigedemokraterna annars kommer hävda samma rätt att mörka hur de är finansierade. Jag hoppas också att Sverigedemokraternas närvaro kommer att återuppliva intresset för de politiska ideologierna, så att vi till nästa val slipper en valkampanj som bara handlar om vilken partiledare som är snyggast och vem som kan erbjuda mest pengar i fickan.

Grön Ungdom lämnar tillbaka 500 kr till Reinfeldt

Är klimatet värt femhundra spänn? Är en värdig skola och sjukvård värd femhundra spänn?

Ska du säga till dina barn och barnbarn att du sålde ut vår gemensamma framtid för femhundra spänn?

Det frågar sig Jakop Dalunde & Maria Ferm, Grön Ungdoms språkrör, retoriskt. Och svarar nej. Det är inte värt att få femhundra kronor mer i plånboken, om priset är ett förstört klimat och en ovärdig behandling av fattiga och sjuka.

De lämnar därför tillbaka en symbolisk femhundring till statsministern.

Viktig samhällsinformation till dig som röstar

Har du svårt att se skillnad på alternativen i årets val?

Det är inte vi rödgröna som försöker imitera alliansen (det skulle aldrig falla oss in!). Det är alliansen som försöker imitera oss. Det är inte Miljöpartiet som kallar sig miljöpartiet moderaterna - det är Moderaterna som kallar sig moderaterna de gröna. Det är inte Socialdemokraterna som kallar sig socialdemokraterna moderaterna - det är Moderaterna som kallar sig det Nya arbetarpartiet.

Det är inte Miljöpartiet som leker tvärtomlekar där man skjuter vargar för att det ska bli fler vargar, tillåter nya kärnkraftverk för att det ska bli mindre kärnkraft, tillåter kommersiell valjakt för att rädda valarna och höjer priset på tågbiljetter för att fler ska åka tåg. Det är Centerpartiet.

Alliansen använder ett rödgrönt kamoflagenät för att de ska se ut som oss. För att förvilla er väljare. Men de är inte som oss. Under kamoflaget är de lika blå som de alltid varit.


Gå inte på den lätta. Nog förstår ni att det inte är jämlikt och solidariskt att bekämpa utanförskap genom att bekämpa de som står utanför? eller att använda piskor för att sjuka och arbetslösa ska komma till arbetet, men morötter för att de som redan har ett jobb ska motiveras att tjäna ännu mer (det kallas jobbskatteavdrag).


Skillnaderna mellan alternativen är skillnader som handlar om liv och död för många;

För de växt- och djurarter som kommer att utrotas med alliansens klimatpolitik, rovdjurspolitik och fiskepolitik,

För de människor som utförsäkras eller aldrig lyckas med att få jobb och finner livet meningslöst,

För de människor i andra länder som svälter eller blir utan rent vatten när deras jordbruksmark rekvireras för utvinning av olja eller uran

För de människor som blir läkemedels- eller kemikalieförgiftade eftersom vi vet för lite om hur läkemedel och kemikalier påverkar oss.

Politiskt ansvarstagande efterlyses

Miljöpartiet i Mora anser att avverkingen av tallarna vid Dalälven är ett brott och att ansvaret ska utredas.

Jag har skrivit att det inte är ovanligt att chefstjänstemän i Mora tror sig stå över lagen. Jag har inte sagt att detta gäller alla nu arbetande tjänstemän i kommunen. Jag har personligen drabbats hårt av detta, just som tjänsteman. När politiker och chefer inte vill följa lagen drabbas kommuninvånarna, men hårdast drabbas kanske de anställda tjänstemännen. På min förvaltning drabbades ungefär hälften av sjukdom beroende på dåligt ledarskap och godtycklig myndighetsutövning. Flera blev utbrända. Själv har jag gått i terapi under en längre tid, och det har säkert andra också gjort.

Men det ska också sägas att under de år som gått sedan jag slutade i kommunen har flera av de chefer som jag kom i konflikt med gått i pension, och flera av de ansvariga politikerna som lät bli att göra något åt saken har också slutat. Förhoppningsvis kan de nya unga chefer som kommit in med nytt blod i kommunen bidra positivt till Moras utveckling. Det behövs mer politiskt ansvarstagande och handlingskraft, och en insikt i att demokrati tar lite tid. Det får inte blir fort men fel.