Religiösa föreställningar som Miljöpartiets tro på naturens egenvärde ska inte tvingas på en befolkning, skriver Alexander Bard, Annika Beijbom, Erik Laakso och Anders Svensson i en artikel i Expressen.
Väldigt intressant. Dock med flera fel och märkligheter.
Jag tycker det är väldigt positivt att skribenterna uppmärksammat det faktum att miljöpartiet är ett av fåtal partier som har en andlig dimension i sin ideologi. Däremot har de totalt blandat ihop begreppen. Att förnimma en andlig dimension eller att tro på Gud, ska inte förväxlas med religion.
Miljöpartiet är inte ett religiöst parti, det är ett parti med en grön ideologi som erkänner att det finns andra värden än de rent materiella.
Dessutom är det en stor enighet över de ideologiska gränserna om att naturen har ett eget skyddsvärde, inte bara som livsmiljö för människor och andra. Det framgår nämligen av portalparagrafen i den parlamentariskt beslutade miljöbalken. Ett parlament som vare sig miljöpartiet eller kristdemokraterna någonsin haft majoritet i.
Visar inlägg med etikett politik. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett politik. Visa alla inlägg
20 augusti 2010
20 juni 2010
"Det går en Hallandsås genom det svenska vardagsrummet"
För ett tag sedan fick jag e-post från Leif Kåvestad. En stor ära för mig som följt honom sedan min utbildning på miljö- och hälsoskyddsprogrammet då han förekom flitigt i media. Jag beundrar hans mod och integritet och att han fortfarande kämpar för att sprida kunskap om sjuka hus trots att hans kamp gett honom både spe och sparken. För ett tag sedan var han nominerad till pris för sitt civilkurage, vilket jag skrivit tidigare om.
Kåvestad erbjöd mig sin bok Civilkurage & Sjuka Hus - allt har sitt pris, och är aktuell med en lärobok Sjuka hus som han fått stipendium från Byggnads för att färdigställa. Den finns på Lärnö förlag.
När jag håller miljöutbildningar för entreprenörerna på Haparandbanan brukar jag berätta om miljökatastrofen vid Hallandsås, som blev grunden för ett helt nytt arbetssätt. Det innebär att alla kemikalier inom Trafikverket nu granskas av en kemikaliegranskningsfunktion innan de används. I en artikel skriver Kåvestad att håller med Skanska om att katastrofen inte var deras fel. Myndigheterna borde reagerat på det giftiga tätningsmedlet.
Det är inte bara i Trafikverkets verksamhet som det används kemikalier. Sedan sextiotalet har antalet kemikalier i samhället fullkomligt expoderat, utan att vi har kunskap om vad de har för effekter på miljö och hälsa. Mängden kemikalier är nu så omfattande att det är ett mycket digert och tisdskrävande arbete som ligger framför oss, med att ta reda på vad alla har för egenskaper.
Under tiden fortsätter vi att använda dem, bland annat när vi bygger hus. Kåvestad understryker att han anser att sjuka hus är just ett kemikalieproblem. Han upptäckte att vart fjärde hus i Stockholm som byggts efter 1984 är sjukt. Man kan anta att det ligger till på liknade sätt i övriga landet. Vi har byggt in kemikalier som läcker från betong, flytspackel och golvlim, och såväl ung som gammal exponeras. Samtidigt som kemikalier har byggts in i stor utsträckning i våra hus, har antalet allergier drastiskt i Sverige. Enligt Ritt Goldstein, som jag också skrivit om tidigare, är Sverige ett av de sämsta länderna på att hantera frågan om fuktskador i bostäder. Han jämför bl.a. med sitt hemland USA där de tar frågan på betydligt större allvar. Fukt gör att kemikalier emitteras snabbare till inomhusuften.
Leif Kåvestad beskriver det som att "det går en Hallandsås genom det svenska vardagsrummet, men ännu har inte ekot av folkhälsokatastrofen fått politikerna att reagera."
Kjell Hansson Mild som är docent i medicinsk fysik har forskat på eleallergi, och kommit fram till att de som anser sig vara elallergiska har en fysiologisk förändring. Han har inte kunnat finna någon koppling till el eller elektromagnetisk strålning. Däremot har han visat att denna grupp är överkänslig mot kemikalier, och att sjukdomen ofta brutit ut i samband med ett ökad exponering för kemikalier. Vanligt är att sjukdomen brutit ut hos personer som får en ny dator i ett dåligt ventilerat kontor. När den nya datorn slås i gång första gången och blir varm emitteras flamskyddsmedel i datorn till luften. Samma typ av kemikalier som man nu konstaterat finns i de flesta svenska grillkorvar.
Myndigheterna fortsätter att lägga över ansvaret för kemikalieanvändningen i samhället på industrin. Miljöpartiets Inger Schörling jobbade hårt i EU-parlamentet för att EU:s nya kemikalielagstiftning skulle bli ett bra instrument att arbeta med. Den så kallade Reach, blev till slut en ganska urvattnad historia, och Inger har skrivit en bok om hur kemikalieindustrin lyckades förhala lagen. Trots att Allergiutredningen 1989 konstaterade att det finns ett samband mellan allergier och inomhusmiljön finns det fortfarande inte mycket kunskap om kemikalier i inomhusmiljön.
Kåvestad föreslår att miljökonsekvensbeskrivningar (MKB) som krävs i miljöärenden, även ska krävas vid byggande av bostäder, daghem och skolor. Det är ett rimligt förslag. Allergierna kostade för några år sedan samhället ca 10 miljarder om året. Vi måste göra ett omtag med Reach för att den ska bli det instrument i arbetet att kartlägga kemikalier som det var tänkt. Och vi måste satsa på mer forskning om hur kemikaliesamhället påverkar vår hälsa.
Kåvestad erbjöd mig sin bok Civilkurage & Sjuka Hus - allt har sitt pris, och är aktuell med en lärobok Sjuka hus som han fått stipendium från Byggnads för att färdigställa. Den finns på Lärnö förlag.
När jag håller miljöutbildningar för entreprenörerna på Haparandbanan brukar jag berätta om miljökatastrofen vid Hallandsås, som blev grunden för ett helt nytt arbetssätt. Det innebär att alla kemikalier inom Trafikverket nu granskas av en kemikaliegranskningsfunktion innan de används. I en artikel skriver Kåvestad att håller med Skanska om att katastrofen inte var deras fel. Myndigheterna borde reagerat på det giftiga tätningsmedlet.
Det är inte bara i Trafikverkets verksamhet som det används kemikalier. Sedan sextiotalet har antalet kemikalier i samhället fullkomligt expoderat, utan att vi har kunskap om vad de har för effekter på miljö och hälsa. Mängden kemikalier är nu så omfattande att det är ett mycket digert och tisdskrävande arbete som ligger framför oss, med att ta reda på vad alla har för egenskaper.
Under tiden fortsätter vi att använda dem, bland annat när vi bygger hus. Kåvestad understryker att han anser att sjuka hus är just ett kemikalieproblem. Han upptäckte att vart fjärde hus i Stockholm som byggts efter 1984 är sjukt. Man kan anta att det ligger till på liknade sätt i övriga landet. Vi har byggt in kemikalier som läcker från betong, flytspackel och golvlim, och såväl ung som gammal exponeras. Samtidigt som kemikalier har byggts in i stor utsträckning i våra hus, har antalet allergier drastiskt i Sverige. Enligt Ritt Goldstein, som jag också skrivit om tidigare, är Sverige ett av de sämsta länderna på att hantera frågan om fuktskador i bostäder. Han jämför bl.a. med sitt hemland USA där de tar frågan på betydligt större allvar. Fukt gör att kemikalier emitteras snabbare till inomhusuften.
Leif Kåvestad beskriver det som att "det går en Hallandsås genom det svenska vardagsrummet, men ännu har inte ekot av folkhälsokatastrofen fått politikerna att reagera."
Kjell Hansson Mild som är docent i medicinsk fysik har forskat på eleallergi, och kommit fram till att de som anser sig vara elallergiska har en fysiologisk förändring. Han har inte kunnat finna någon koppling till el eller elektromagnetisk strålning. Däremot har han visat att denna grupp är överkänslig mot kemikalier, och att sjukdomen ofta brutit ut i samband med ett ökad exponering för kemikalier. Vanligt är att sjukdomen brutit ut hos personer som får en ny dator i ett dåligt ventilerat kontor. När den nya datorn slås i gång första gången och blir varm emitteras flamskyddsmedel i datorn till luften. Samma typ av kemikalier som man nu konstaterat finns i de flesta svenska grillkorvar.
Myndigheterna fortsätter att lägga över ansvaret för kemikalieanvändningen i samhället på industrin. Miljöpartiets Inger Schörling jobbade hårt i EU-parlamentet för att EU:s nya kemikalielagstiftning skulle bli ett bra instrument att arbeta med. Den så kallade Reach, blev till slut en ganska urvattnad historia, och Inger har skrivit en bok om hur kemikalieindustrin lyckades förhala lagen. Trots att Allergiutredningen 1989 konstaterade att det finns ett samband mellan allergier och inomhusmiljön finns det fortfarande inte mycket kunskap om kemikalier i inomhusmiljön.
Kåvestad föreslår att miljökonsekvensbeskrivningar (MKB) som krävs i miljöärenden, även ska krävas vid byggande av bostäder, daghem och skolor. Det är ett rimligt förslag. Allergierna kostade för några år sedan samhället ca 10 miljarder om året. Vi måste göra ett omtag med Reach för att den ska bli det instrument i arbetet att kartlägga kemikalier som det var tänkt. Och vi måste satsa på mer forskning om hur kemikaliesamhället påverkar vår hälsa.
19 juni 2010
Kronprinsessbröllop - What´s not to like?
Daniel som en sann toffelhjälte avvecklar sitt företag, avsäger sig sin rösträtt och dedikerar sig att på heltid stödja sin fru Kronprinsessan i hennes uppdrag. Victoria hade begärt att en av vigselförrättarna skulle vara kvinna, och det fanns gott om kvinnor även bland militärer och ryttare.
Paret har valt ett ha ett miljövänligt bröllop med miljöbussar och ekologiskt odlade blommor, och utan t.e.x fyrverkerier och gasballonger.
Jag håller inte med de som menar att monarki skulle vara ett problem i en demokrati. Snarare är det ett välbehövligt komplement. En stark politisk frizon. Något som står för det vackra, kloka och behagfulla i stomens öga av politisk polemik. Demokratin som statsskick är långt i från perfekt. Jag tycker det är rimligt att samhället lägger pengar på att upprätthålla en samling människor som har som sin enda uppgift att samla på sig klokskap och verka för Sveriges bästa utan politiska intressen. Som kan jobba för att utveckla Sverige utan att behöva ta hänsyn till mandatperioder och val. Som kan ägna sig åt att vara ambassadörer för olika välgörenhetsprojekt. Kungahuset med sina varma, empatiska och kunniga medlemmar kan mycket väl vara Sveriges epicentrum för för klokskap.
Paret har valt ett ha ett miljövänligt bröllop med miljöbussar och ekologiskt odlade blommor, och utan t.e.x fyrverkerier och gasballonger.
Jag håller inte med de som menar att monarki skulle vara ett problem i en demokrati. Snarare är det ett välbehövligt komplement. En stark politisk frizon. Något som står för det vackra, kloka och behagfulla i stomens öga av politisk polemik. Demokratin som statsskick är långt i från perfekt. Jag tycker det är rimligt att samhället lägger pengar på att upprätthålla en samling människor som har som sin enda uppgift att samla på sig klokskap och verka för Sveriges bästa utan politiska intressen. Som kan jobba för att utveckla Sverige utan att behöva ta hänsyn till mandatperioder och val. Som kan ägna sig åt att vara ambassadörer för olika välgörenhetsprojekt. Kungahuset med sina varma, empatiska och kunniga medlemmar kan mycket väl vara Sveriges epicentrum för för klokskap.
"överträffa varandra i ömsesidig aktning"
Jag tror att Daniel och Victoria har goda förutsättningar att göra som Anders Wejryd påbjöd i sitt tal till brudparet - överträffa varandra i ömsesidig aktning. Låt oss se om vi politiker och väljare kan göra det samma i valrörelsen.
01 december 2008
Hur ofta händer det att jag har exakt samma åsikt som Reinfeldt och DN:s ledarskribent?
I fråga om statens inblandning i bilindustrin har det i alla fall hänt.
I fråga om statens inblandning i bilindustrin har det i alla fall hänt.
11 november 2008
Jobba i motvind
Att arbeta politiskt i ett litet oppositionsparti i en liten kommun är verkligen ingen dans på rosor. Man kämpar på och försöker att åtminstone på nåder få tillgång till den mest basala informationen om vad som händer. Men ibland lyckas man inte ens med det.
Idag var t.ex.
Kommunpolitiker, Länsstyrelsen, Region Dalarna, Region Siljan, Siljan Turism AB, Vägverket, Banverket, Landstinget, Dalatrafik, Åkerinäringen, Räddningstjänst, Polis, Taxi, MoraStrand, grannkommuner, Trafiksäkerhetsrådet, ungdomsråd (elevråd), näringslivet, Mora köpstad och handikapp- och pensionärsrådet
inbjudna till en workshop på temat Forum uthålligt Mora – stadsutveckling. Dock inte miljöpartiet i Mora. Nu hade vi ändå lyckats få en inbjudan på omvägar.
Så klockan 13.30 stod jag och Olov på Andreasgården redo att delta i detta i vårt tycke oerhört viktiga och intressanta möte. Uthålligt Mora är som ni förstår en klockren frågan för miljöpartiet i Mora. Döm om vår förvåning och besvikelse när lokalerna var tomma. På tavlan i matsalen kunde vi läsa att Mora Kommun haft möte 9-12. Efter kontroll visade det sig att mötet bytt tid, men att meddelande om detta inte gått ut till miljöpartiet eftersom man använt en annan sändlista. Det handlar om "olyckliga omständigheter".
Fan tro´t. Många tyckte säkert att det var skönt att spela floskelbingo utan att ha miljöpartiet i ansiktet. MORR!
Jobba i medvind
Det finns inget som är så roligt som miljöpartist som att träffa ungdomar. De har huvudet på skaft och har ännu inte drabbats av den cynism som de flesta vuxna förr eller senare drabbas av. De har i stället massor av idéer och engagemang.
Ungdomarna på Miljötinget som ägde rum på St Mikaelsskolan i Mora är naturligtvis inget undantag. Lyckliga vi (mp Dalarna) hade äran att bevista evenemanget hela helgen, via ett vuxenschema parallellt med den riktiga dagordningen. Vid sådana tillfällen får man passa på att suga i sig av den positiva atomosfären så gott man kan.
Jag lyssnade bland annat hänfört på både Nanny-Maja Anderback, som pratade utifrån sin bok Vem fan bryr sig, och Mattias Klum. Den senare visade sig vara nästan lika bra entertainer som fotograf. Dessutom väldigt engagerad i miljöfrågor. Men jag måste säga att jag blev lite brydd när jag kom ut och såg hans SUV på parkeringen.
Enligt uppgift mottogs också vår ordförande Ann-Catrin Lofvars av jubel när hon överlämnade en rostfri hink med alla orter som haft miljötinget ingraverade.
Ett extra plus för att hela helgen var 100 % alkohol- och drogfri.
Ungdomarna på Miljötinget som ägde rum på St Mikaelsskolan i Mora är naturligtvis inget undantag. Lyckliga vi (mp Dalarna) hade äran att bevista evenemanget hela helgen, via ett vuxenschema parallellt med den riktiga dagordningen. Vid sådana tillfällen får man passa på att suga i sig av den positiva atomosfären så gott man kan.
Jag lyssnade bland annat hänfört på både Nanny-Maja Anderback, som pratade utifrån sin bok Vem fan bryr sig, och Mattias Klum. Den senare visade sig vara nästan lika bra entertainer som fotograf. Dessutom väldigt engagerad i miljöfrågor. Men jag måste säga att jag blev lite brydd när jag kom ut och såg hans SUV på parkeringen.
Enligt uppgift mottogs också vår ordförande Ann-Catrin Lofvars av jubel när hon överlämnade en rostfri hink med alla orter som haft miljötinget ingraverade.
Ett extra plus för att hela helgen var 100 % alkohol- och drogfri.
06 oktober 2008
Skyll på mig - jag röstade nej!
Så är det då officiellt. Miljöpartiet slopar kravet på utträde i partiprogrammet. Själv röstade jag faktiskt "Nej", för andra gången i frågan. Första gången röstade jag nej till EG medlemsskap 1994. Det var också mitt första val någonsin. Jag gick på Nej till EG:s första möte i Östersund, men konstaterade snabbt att min insats inte behövdes. Alla var ju ändå emot. 75 % av Jämtlänningarna röstade nej. Resten av Sverige var inte lika kloka, och det resulterade i att vi blev medlemmar. Att sedan en stor andel av de som röstade ja ångrade sig är en annan femma. Jag bar en period en knapp med texten: "Skyll inte på mej, jag röstade nej".
Men sedan en tid tillbaka har jag faktiskt börjat känna att det är lite töntigt att kräva ett utträde. Hur mycket ljug det än var i Ja-sidans kampanj inför EG-omröstningen, så har vi ju nu faktiskt varit medlemmar i över femton år. Vi har genomfört alla anpassningar, ändrat en massa lagar o s v. Ett utträde är inte bara orealistiskt att få igenom i riksdagen, det skulle också orsaka en mängd omställningsproblem och kostnader.
Så fast jag satt uppe på valnatten 1994 och storgrinade för att vi svenska folket låtit sig luras av borgarnas taktik och lögner, röstade jag "Nej" till att behålla utträdeskravet i Miljöpartiets medlemsomröstning. Det känns skönt att det innebär en stor press - och möjlighet - för våra språkrör att gå ut hårt med vår omfattande EU-kritik.
Men sedan en tid tillbaka har jag faktiskt börjat känna att det är lite töntigt att kräva ett utträde. Hur mycket ljug det än var i Ja-sidans kampanj inför EG-omröstningen, så har vi ju nu faktiskt varit medlemmar i över femton år. Vi har genomfört alla anpassningar, ändrat en massa lagar o s v. Ett utträde är inte bara orealistiskt att få igenom i riksdagen, det skulle också orsaka en mängd omställningsproblem och kostnader.
Så fast jag satt uppe på valnatten 1994 och storgrinade för att vi svenska folket låtit sig luras av borgarnas taktik och lögner, röstade jag "Nej" till att behålla utträdeskravet i Miljöpartiets medlemsomröstning. Det känns skönt att det innebär en stor press - och möjlighet - för våra språkrör att gå ut hårt med vår omfattande EU-kritik.
04 september 2008
Är Mora en floskel?
Innan jag flyttade till Mora hade jag en bild av en rätt stor stad. Jag hade varit här flera gånger. Men jag var ändå liksom säker på att stan var stor.
Så när jag flyttade hit blev jag överraskad av hur liten den ändå är. Inte på något negativt sätt, men ändå väldigt förvånad när jag insåg att det inte var mer än så här. Till det yttre.
Mora är en stad vars rykte är större än själva staden. Det är inte bara jag som märkt det. När man tänker på Mora så tänker man förstås Vasaloppet. Men också Dalahästar, Zorn, Folkdräkter, Fioler, Spelmansstämmor, Timrade stugor, Dans...
Ja, man tänker rätt mycket på kultur. Så när man kommer hit och märker att stan är rätt så liten mot vad man förväntade sig, så är nästa tanke ungefär: "Gågatans storlek har förstås ingen betydelse. Det är förstås i det stora kulturutbudet och kvaliteten som storheten ligger." Man känner sig nöjd med det. Man kanske väljer att bo här.
Men man saknar en vettig teaterscen. Man märker att musikskolans verksamhet ständigt i frågasätts, omorganiseras, dras in. BUN säger bestämt "Nej tack" när en lärare från Adolf Fredriks musikskola vill starta en musikklass. Kulturhusets personal får husera i dåliga lokaler. Politikerna vill lägga ned Mirandas verkstäder, med en framgångsrik mediaverkstad, lite nu och då. De "planerar långsiktigt" för att bli av med en internationellt erkänd verksamhet som Stora Daldansen.
De är rädda att den ska växa, fast Daldansens styrelse inte alls delar den rädslan. Vad säger att allt måste växa ohämmat som en tumör? Kan inte Daldansen stilfullt breda ut sig och knoppa av sig om det blir aktuellt? Och vore inte det oerhört kul och bra?
Det börjar känns som om Moras ledande politiker tycker att det goda kulturryktet tynger. Som om det skulle störa. Vara i vägen för andra viktigare saker. Som flygplatsen kanske. Men vem vill resa till en stad som varken till det yttre eller till det inre lever upp till sitt rykte? Som inte ens har viljan att göra det. Som är en enda stor floskel?
Så när jag flyttade hit blev jag överraskad av hur liten den ändå är. Inte på något negativt sätt, men ändå väldigt förvånad när jag insåg att det inte var mer än så här. Till det yttre.
Mora är en stad vars rykte är större än själva staden. Det är inte bara jag som märkt det. När man tänker på Mora så tänker man förstås Vasaloppet. Men också Dalahästar, Zorn, Folkdräkter, Fioler, Spelmansstämmor, Timrade stugor, Dans...
Ja, man tänker rätt mycket på kultur. Så när man kommer hit och märker att stan är rätt så liten mot vad man förväntade sig, så är nästa tanke ungefär: "Gågatans storlek har förstås ingen betydelse. Det är förstås i det stora kulturutbudet och kvaliteten som storheten ligger." Man känner sig nöjd med det. Man kanske väljer att bo här.
Men man saknar en vettig teaterscen. Man märker att musikskolans verksamhet ständigt i frågasätts, omorganiseras, dras in. BUN säger bestämt "Nej tack" när en lärare från Adolf Fredriks musikskola vill starta en musikklass. Kulturhusets personal får husera i dåliga lokaler. Politikerna vill lägga ned Mirandas verkstäder, med en framgångsrik mediaverkstad, lite nu och då. De "planerar långsiktigt" för att bli av med en internationellt erkänd verksamhet som Stora Daldansen.
De är rädda att den ska växa, fast Daldansens styrelse inte alls delar den rädslan. Vad säger att allt måste växa ohämmat som en tumör? Kan inte Daldansen stilfullt breda ut sig och knoppa av sig om det blir aktuellt? Och vore inte det oerhört kul och bra?
Det börjar känns som om Moras ledande politiker tycker att det goda kulturryktet tynger. Som om det skulle störa. Vara i vägen för andra viktigare saker. Som flygplatsen kanske. Men vem vill resa till en stad som varken till det yttre eller till det inre lever upp till sitt rykte? Som inte ens har viljan att göra det. Som är en enda stor floskel?
30 augusti 2008
Vettigt om klimatdebatten
I senaste numret av Miljöaktuellt skriver Percy Bratt, vice ordförande i Helsingforskommittén för mänskliga rättigheter, att klimatfrågan bör jämföras med terrorismen.
Rättsstatens principer offras i kampen mot terrorismen trots att den svårligen kan sägas utgöra ett överhängande hot mot mänskligheten, skriver Bratt. Många fler dör i trafiken och olika miljökatastrofer varje år. Trots detta har lagar som allvarligt kränker grundläggande mänskliga rättigheter införs. Enskilda individer uppförs som terrorister på sanktionslistor. Tortyrförbudet urholkas. Det är i sig är en märklig inställning att man kan strunta i grundläggande rättprinciper i pressade lägen.
Inom miljöområdet görs avvägningen mellan motstående intressen på ett helt annat sätt. Hotens allvar beaktas inte fullt ut, de insatta medlen är otillräckliga och de motstående intressena tillåts väga alltför tungt.
Bratt säger sig inte vara så naiv att han föreställer sig att politikerna agerar i något slags luftrum där de kan utföra en analys och sedan handla i enighet med denna. Men han menar att opinionsförändringar och press från väljarna kan öka det politiska handlingsutrymmet. Och att utgångspunkten för diskussionerna bör vara en avvägningsmodell där miljökonsekvenserna av otillräckliga åtgärder, vägs mot de ekonomiska och sociala konsekvenserna av en tuff miljöpolitik, i en ingående analys. En sådan analys skulle demonstrera miljökravens förkrossande tyngd i förhållande till kontrasterande intressen.
Rättsstatens principer offras i kampen mot terrorismen trots att den svårligen kan sägas utgöra ett överhängande hot mot mänskligheten, skriver Bratt. Många fler dör i trafiken och olika miljökatastrofer varje år. Trots detta har lagar som allvarligt kränker grundläggande mänskliga rättigheter införs. Enskilda individer uppförs som terrorister på sanktionslistor. Tortyrförbudet urholkas. Det är i sig är en märklig inställning att man kan strunta i grundläggande rättprinciper i pressade lägen.
Inom miljöområdet görs avvägningen mellan motstående intressen på ett helt annat sätt. Hotens allvar beaktas inte fullt ut, de insatta medlen är otillräckliga och de motstående intressena tillåts väga alltför tungt.
Bratt säger sig inte vara så naiv att han föreställer sig att politikerna agerar i något slags luftrum där de kan utföra en analys och sedan handla i enighet med denna. Men han menar att opinionsförändringar och press från väljarna kan öka det politiska handlingsutrymmet. Och att utgångspunkten för diskussionerna bör vara en avvägningsmodell där miljökonsekvenserna av otillräckliga åtgärder, vägs mot de ekonomiska och sociala konsekvenserna av en tuff miljöpolitik, i en ingående analys. En sådan analys skulle demonstrera miljökravens förkrossande tyngd i förhållande till kontrasterande intressen.
08 augusti 2008
Jag ska nog inte titta så mycket på tv den närmaste tiden
Den tibetanske munken Palden Gyatso lyckades smuggla med sin de tortyrinstrument som använts mot honom, när han frigavs från ett kinesiskt fängelse. Amnesty har tillsammans med Art and Photographers UK gjort en fotobok av med bilder av bland annat dessa.
Idrottsligt har jag svårt att uppbåda ens ett hjälpligt socialt intresse för vem som lyckas hoppa längst eller springa snabbast på en plastmatta med vita linjer i Peking. Politiskt däremot är det otroligt spännande.
Det bor en liten motvallskärring i mig som nästan hoppas att det ska bli ett terrordåd i under OS. Bara för att bevisa att deras mastodontsäkerhet inte hjälper. Att den snarare har motsatt verkan. Om jag var terrorist skulle jag bli jävligt triggad av deras attityd. (Hej, hej! FRA).
Missförstå mig inte - naturligtvis vill jag inte på allvar att det ska bli ett terrordåd. Jag vill inte att människor ska komma till skada, eller att allt byggnadsmaterial som användes för att bygga stadion ska bli förstört. Jag blir bara så störd på att den kinesiska regimen tror att hårdbevakning och begränsningar är en bra väg att gå. Att de bygger en fästning i stället för att möta världen med öppna armar. De är så himla rädda, de stackarna...
Därför hoppas jag att Amnesty tillsammans med Aftonbladet, och politiker lyckas nå fram med någon slags förändring. Under åtminstone denna vecka (eller hur länge håller det på?), bör Ebba Gröns gamla dänga Jag tittar på tv, vara inaktuell:
22 juli 2008
Att finna sig själv i media
Jag är lite språkpetimeter när jag läser tidningen, vilket antagligen irriterar min omgivning. Men jag tycker att om man har som yrke att skriva så ska de väl åtminstone få till språket rätt. Det borde finnas en slags yrkesstolthet i det. Ok om det händer en eller annan gång, men det är nästan regel att hitta språkfel i en dagstidning.
När jag var 18 upptäckte jag för första gången att det jag sa i en radiointervju kunde klippas så att det inte riktigt var det jag sa som kom fram i inslaget, trots att det var min röst. Rätt läskigt.
Som miljöinspektör hamnade mina och kollegornas ärenden ofta i media. Vi fascinerades och förfärades av att artiklarna i princip alltid innehöll fel. Även om vi skickat skriftligt material till journalisten som han/hon nästan ordagrant kopierat (vilket var vår avsikt), lyckades de ändå få med faktafel.
I dagens DD finns en artikel om Ålderskris bland Moras nämndemän. Den hänvisar bland annat till en intervju med mig. Det är en förhållandevis bra och viktigt artikel. Men när jag läser den så tänker jag ändå: "Var det verkligen så jag sa?"
Nej, det var inte exakt så jag sa. Jag sa att även könet har betydelse för det input man gör i diskussionen. Men att vi i stort sett alltid blir överens om bedömningarna och domen. Det enda konkreta exempel jag kunde komma på där min ålder och kön spelat en avgörande roll för diskussionen var ett våldtäktsmål, som jag inte kunde gå in på detaljer om.
Det finns inga allvarliga fel i artikeln. Men det känns ändå obehagligt när någon annan tar mina ord, stuvar om dem och gör dem till sanningen om vad jag sa.
I förmiddags läste jag Cirkelns ände av Tom Egeland. Storyn liknar Da Vinci koden, och menar bl.a. att Bibeln inte på något sätt är sanningen, utan bygger på texter som valts ut och redigerats under hundratals år efter Jesus (förmodade) död på korset. Och att den på avgörande sätt speglar den tidsanda som rådde då.
Rätt så självklart. Ändå finns det de som är bokstavstroende.
När jag var 18 upptäckte jag för första gången att det jag sa i en radiointervju kunde klippas så att det inte riktigt var det jag sa som kom fram i inslaget, trots att det var min röst. Rätt läskigt.
Som miljöinspektör hamnade mina och kollegornas ärenden ofta i media. Vi fascinerades och förfärades av att artiklarna i princip alltid innehöll fel. Även om vi skickat skriftligt material till journalisten som han/hon nästan ordagrant kopierat (vilket var vår avsikt), lyckades de ändå få med faktafel.
I dagens DD finns en artikel om Ålderskris bland Moras nämndemän. Den hänvisar bland annat till en intervju med mig. Det är en förhållandevis bra och viktigt artikel. Men när jag läser den så tänker jag ändå: "Var det verkligen så jag sa?"
Nej, det var inte exakt så jag sa. Jag sa att även könet har betydelse för det input man gör i diskussionen. Men att vi i stort sett alltid blir överens om bedömningarna och domen. Det enda konkreta exempel jag kunde komma på där min ålder och kön spelat en avgörande roll för diskussionen var ett våldtäktsmål, som jag inte kunde gå in på detaljer om.
Det finns inga allvarliga fel i artikeln. Men det känns ändå obehagligt när någon annan tar mina ord, stuvar om dem och gör dem till sanningen om vad jag sa.
I förmiddags läste jag Cirkelns ände av Tom Egeland. Storyn liknar Da Vinci koden, och menar bl.a. att Bibeln inte på något sätt är sanningen, utan bygger på texter som valts ut och redigerats under hundratals år efter Jesus (förmodade) död på korset. Och att den på avgörande sätt speglar den tidsanda som rådde då.
Rätt så självklart. Ändå finns det de som är bokstavstroende.
14 juli 2008
Mamma Mia! Han kan sjunga också
Strålande film, förstås. Inget annat är möjligt med bra musik och bra skådespelare.
Tidernas sexigaste skådespelare - Pierce Brosnan - visade sig kunna sjunga också. Det är ingen hejd på hans talanger. Och hår på bröstet har han också...
Men jag började faktiskt gapskratta när han sjöng första gången eftersom jag såg framför mig Claes Månsson i Yrrol med skylten där det står "Jag kan sjunga också". Jag kom på att det nog stod "dansa" på skylten på vägen hem, men det visste jag inte när jag satt och flabbade.
Måste nog se Yrrol snart igen, detta mästerverk, eftersom jag börjar tappa detaljerna...
Tidernas sexigaste skådespelare - Pierce Brosnan - visade sig kunna sjunga också. Det är ingen hejd på hans talanger. Och hår på bröstet har han också...
Men jag började faktiskt gapskratta när han sjöng första gången eftersom jag såg framför mig Claes Månsson i Yrrol med skylten där det står "Jag kan sjunga också". Jag kom på att det nog stod "dansa" på skylten på vägen hem, men det visste jag inte när jag satt och flabbade.
Måste nog se Yrrol snart igen, detta mästerverk, eftersom jag börjar tappa detaljerna...
Flickan i filmen har tre pappor, vilket verkade väldigt trevligt. Vem skulle inte vilja ha det? Häromdagen såg jag dokumentären Kärlek med förhinder, om en Iransk man som hade fyra fruar och skaffade sig ytterligare en. Problemet med detta, förutom att han var ett riktigt drägg som skaffade en nya ung fru så fort han inte fick komma till tillräckligt ofta, var att han hade problem med att försörja alla fruar och sina 20 barn. Kvinnorna jobbar inte. Vilket resulterade i att fruarna slogs om både mat och byggnadsmaterial. Tydligen är det vanligt i kulturer med månggifte att fruarna (för det är ju mannen som har flera och inte kvinnan) bor i varsitt hus. I boken Skändad är det också så.
Det vore ju mycket smartare med månggifte för kvinnorna. För enligt min mening ska inte havande kvinnor jobba, de ska koncentrera sig på att skapa en trygg tillvaro för barnet. Och småbarnsmammor ska inte heller jobba så mycket. De har ju fullt upp. Men att pappan jobbar heltid är inte heller så bra, han ska ju också skapa en relation till barnet och hjälpa till med vaknätter och blöjbyten. Den självklara lösningen är flera pappor. Där har homosexuella par en fördel framför hetero. De kan välja att gå ihop två par och skaffa barn, som får fyra föräldrar. Om jag fick ha det så skulle kanske jag också överväga att skaffa barn.
09 juli 2008
Vimsigt om biodrivmedel
Centern och Moderaterna vill pseudosatsa på miljön genom att byta ut miljöbilspremien mot slopad fordonsskatt på miljöbilar. "Satsningen" innebär i realiteten en besparing i miljösatsningarna. Maud Olofsson var något luddig i Almedalen när hon skulle förklara hur det gick ihop att den avskaffade fordonsskatten inte skulle gälla äldre bilar som konverterats, men samtidigt utgår från det faktiska koldioxidutsläppet.
Alla partiet vill vara miljöpartier, men problem uppstår när ministrar, partiledare och andra politiker som inte förstår eller är ärligt intresserade av miljöfrågan ska hitta på politiska lösningar.
Folkpartiet stödjer sig på en rapport från Världsbanken och vill inte subventionera biodrivmedel eller miljöbilar alls eftersom Världsbanken kommit fram till att de stigande matpriserna till största delen beror på ökad använing av biodrivmedel.
Moderaterna är skeptiska till rapporten och tror att oljeprisutvecklingen har större påverkan på matpriserna.
Kristdemokraternas Anders Wijkman har en mer nyanserad bild och tycker att man varken kan tro att allt är bra som moderaterna, eller stänga dörren helt som folkpartiet vill. "Givet att vi får rätt regelverk är det bra med biodrivmedel", säger han.
Och skillnaden mellan Folkpartiets Carl B Hamilton och moderaternas Lars Lindblad å ena sidan och Anders Wijkman å andra sidan, är att Wijkman har ett långt och ärligt intresse och stor kunskap om miljöfrågor. Därför kan han uttala sig på ett balanserat och trovärdigt sätt.
Och skillnaden mellan olja och etanol är fortfarande att oljan är icke förnyelsebar och orsakar fossila utsläpp av koldioxid, medan etanolens koldioxid ingår i kretsloppet och dess produktion kan styras. Man kan t.ex. Rättvisemärka den.
För övrigt anser jag att det är rimligt att livsmedelsproduktion är en lönsam bransch.
Alla partiet vill vara miljöpartier, men problem uppstår när ministrar, partiledare och andra politiker som inte förstår eller är ärligt intresserade av miljöfrågan ska hitta på politiska lösningar.
Folkpartiet stödjer sig på en rapport från Världsbanken och vill inte subventionera biodrivmedel eller miljöbilar alls eftersom Världsbanken kommit fram till att de stigande matpriserna till största delen beror på ökad använing av biodrivmedel.
Moderaterna är skeptiska till rapporten och tror att oljeprisutvecklingen har större påverkan på matpriserna.
Kristdemokraternas Anders Wijkman har en mer nyanserad bild och tycker att man varken kan tro att allt är bra som moderaterna, eller stänga dörren helt som folkpartiet vill. "Givet att vi får rätt regelverk är det bra med biodrivmedel", säger han.
Och skillnaden mellan Folkpartiets Carl B Hamilton och moderaternas Lars Lindblad å ena sidan och Anders Wijkman å andra sidan, är att Wijkman har ett långt och ärligt intresse och stor kunskap om miljöfrågor. Därför kan han uttala sig på ett balanserat och trovärdigt sätt.
Och skillnaden mellan olja och etanol är fortfarande att oljan är icke förnyelsebar och orsakar fossila utsläpp av koldioxid, medan etanolens koldioxid ingår i kretsloppet och dess produktion kan styras. Man kan t.ex. Rättvisemärka den.
För övrigt anser jag att det är rimligt att livsmedelsproduktion är en lönsam bransch.
29 juni 2008
Demonstration mot signalspaningslagen
Under temadagarna märktes tydligt att de flesta var emot den genomröstade s.k. FRA-lagen i vårt tält. Konstantinos och Anders från GU Gävle började att planera en demonstration, som på lördagen blev verklighet tillsammans med Ung Vänster och SSU. Läs i DD.
Demonstrationståget avslutades på Jussi Björlings Torg där det hölls tal av företrädare från de tre ungdomsorganisationerna, och bjöds på musik av Kung Henry och Follow Him to the end of the Desert.
Det var riktigt, riktigt bra, och vi avslutade med att sjunga vår adopterade kampsång Så länge hjärtat slår under ledning av Vivi, och några spontana talare.
Mel: Those were the days
Ekon från vår tid ska alltid finnas
Det vi gör ska bli historia sen
Men vad vill vi våra barn ska minnas?
Låt dom få en tro på framtiden
Ref: Så länge hjärtat slår
så länge vi förmår
ska vi stå upp för våra ideal
En kamp mot oförrätt
Vårt blod är rött och hett
Och det finns hopp
så länge hjärtat slår
Människan har lärt sig att marschera
för att låta makten ta sig fram
Men vi lär oss aldrig acceptera
krig för krigens skull i fredens namn
Ref
Vi som sett en värld som stod i lågor
bär på samma gamla dröm idag
Vill vi finna svar på våra frågor
får vi aldrig tveka du och jag
Ref
Trädens kronor skyddar fågelns näste
Vindarna förstärker hoppets drill
Fredens blommor finner alltid fäste
så kalla oss för ogräs om ni vill!
Ref
27 juni 2008
Dag fyra
Dag 4 på P&L avklarad och det börjar kännas lite segt. Sahara Hotnights lockar inte lika mycket som sängen för tillfället.
Miss Li däremot var otroligt bra. Trots att jag inte ens såg henne förrän i slutet av konsterten för allt folk. Hade nog varit bättre om hon och Pugh hade bytt scen.
Jag är lite kär i killen som ville ha min keps. När han inte fick det tog han av mig den och sa: "Men du är mycket snyggare utan". Jag vet att han ljög, men lite smicker sitter alltid fint...
Grön Ungdom har ordnat ett demonstration på lördag klockan 12.30 vid Karnevalscenen, och gjort en gravsten utanför vårt tält med gravlyktor för FRA-lagen. Läs mer på stoppa fralagen.nu.
Bilder kommer.
Miss Li däremot var otroligt bra. Trots att jag inte ens såg henne förrän i slutet av konsterten för allt folk. Hade nog varit bättre om hon och Pugh hade bytt scen.
Jag är lite kär i killen som ville ha min keps. När han inte fick det tog han av mig den och sa: "Men du är mycket snyggare utan". Jag vet att han ljög, men lite smicker sitter alltid fint...
Grön Ungdom har ordnat ett demonstration på lördag klockan 12.30 vid Karnevalscenen, och gjort en gravsten utanför vårt tält med gravlyktor för FRA-lagen. Läs mer på stoppa fralagen.nu.
Bilder kommer.
24 juni 2008
Skapa vår kampsång!
Eftersom vi gillar att sjunga så har vi utlyst en tävling bland de som kommer till vårt tält: att skapa vår kampsång.
Jag har komponerat en egen med melodi från Tryggare kan ingen vara, så att ni vet utgångsnivån.
Jag har komponerat en egen med melodi från Tryggare kan ingen vara, så att ni vet utgångsnivån.
Styggare kan inget vara
än Alliansens FRA-lag
Federley klara´ inte testet
Lindberg lämnade trygga nästet
23 juni 2008
Vi måste sluta göra fel
Peace and Love har börjat med tema Vakna!
Invigningstalet hölls av Stefan Sauk och efteråt en underbar musiktripp med slagverk som jag gillar så mycket !!
Studiebesök på BoomTown med Maria Wetterstrand. Projektledaren Kaj Podgorski sa en hel del tänkvärda saker, bland annat: "Enligt mig finns det bara två sorters musik - bra och dålig". Jag är helt såld på hans grej.
Invigningstalet hölls av Stefan Sauk och efteråt en underbar musiktripp med slagverk som jag gillar så mycket !!
Studiebesök på BoomTown med Maria Wetterstrand. Projektledaren Kaj Podgorski sa en hel del tänkvärda saker, bland annat: "Enligt mig finns det bara två sorters musik - bra och dålig". Jag är helt såld på hans grej.
Maria blev också intervjuad av diverse journalister och Peace and Loves webbTV innan hon satte sig i en paneldebatt under rubriken Hur ska vi rädda Moder Jord? tillsammans med Kathleen McCaughey från Greenpeace, Alice Bah, Bo Ekman från Tällberg Foundation, och Anna Jonsson från Miljöförbundet Jordens Vänner. Alla verkade vara överens om att den viktigaste åtgärden just nu är att sluta göra fel. Att satsa alla investeringspengar på rätt lösningar, i stället för att ta ett steg fram och ett tillbaka.
19 juni 2008
Camilla ger integritet ett ansikte
Vilken kvinna hon är Camilla Lindberg! Folkpartist från Dalarna i riksdagen.
Den enda i Alliansen som röstade emot FRA-lagen i går.
Mer sånt tack.
Den enda i Alliansen som röstade emot FRA-lagen i går.
Mer sånt tack.
13 juni 2008
Lissabonfördraget
Det verkar som om Irland röstat nej till det nya förslaget till EU konstitution och därmed faller det - igen! eftersom alla länder har vetorätt.
Hi hi.
Hi hi.
10 juni 2008
Vetenskap och Gud
En del har vetenskap som ledstjärna i livet. Det verkar funka för dem. Men det fungerar inte för mig. Dels för att enbart vetenskap täcker inte in ett tillräckligt stort område av livet för att vara en tillfredsställande klippa att hålla sig till. Av forskning kan man t.ex. inte få råd i hur man bör förhålla sig till sådant som man inte vet att man inte vet. Dels för att olika forskare kommer fram till olika saker. Om man ska leva sitt liv efter forskningsresultat måste man nog bestämma sig för vilka forskare man tänker tro på. Annars får man hela tiden byta livsstil och matvanor efter det senare rönet som presenteras i Aftonbladet, eller sitta och detaljgranska alla forskningsrapporter. Jag har bättre saker för mig, det passar inte mig helt enkelt.
För några år sedan försökte jag följa både mina ideal och forskningsrön när det gällde vad jag skulle äta. Kött gick bort eftersom det var oetiskt att döda djur, icke kravmärkt mat gick bort eftersom den innehöll kemikalier osv. Resultatet blev att jag nästan inte åt alls, och jag mådde så klart inte så bra. Jag fick det kloka rådet att i första hand tänka på min hälsa, och i andra hand på andra aspekter på mat. Det finns en Nemistrip som illustrerar detta perfekt.
Därför har jag efter noggrannt övervägande bestämt mig för att hålla mig i Gud. Trots att jag inte tror alls på religioner. Av helt praktiska skäl: det fungerar för mig. Gud har svar på allt, han tänker alltid på mitt bästa, och bäst av allt - han VET vad som är bäst för mig. OM det skulle vara så att Gud inte finns, spelar det ingen som helst roll. Det är min tro på honom som är poängen. Det är den som får mitt liv att fungera. Det är därför jag har kallats "flummig, fast på ett pragmatiskt sätt".
Det står många kloka saker i Bibeln, men jag har svårt att bedöma vad som är klokt och inte där. Därför håller jag mig till den bild av Gud som ND Walsch förmedlar i sin triologi Samtal med Gud.
Det hindrar inte att jag tycker forskning är intressant, och ett viktigt beslutsunderlag. Men det finns andra aspekter som är nog så viktiga att ta hänsyn till när man fattar beslut. Och i bland har man inte tid att vänta på forskningsresultat, än mindre att forskarna ska nå konsensus. Ännu har man t.ex. inte nått hundraprocentig koncensus om vad klimatförändringarna beror på. Ändå måste vi agera politiskt. När forskningen, strax efter Lubbe Nordström gjorde sin Lortsverigeresa, upptäckte DDT, och det introducerades i Sverige som ett mirakelmedel som användes av gemene man, var det ju ingen som visste att Rachel Carson 1962 skulle skriva boken Tyst vår.
Det finns saker som vi inte kan se eller mäta. Vissa forskare avfärdar tanken på Gud, just av anledningen att det inte går att vetenskapligt bevisa att han/hon finns. Det är ett väldigt begränsat sätt att tänka. Många forskare tror dock på Gud, och min favoritforskare är Einstein (som också fått ge namn åt min ena katt) som bland annat lär ha sagt: "Bortom faktas illusioner finns sanningen". Han har också sagt: "Teknologiska framsteg är som en yxa i händerna på en patologisk kriminaldåre."
Vi har kunskap och teknik att lösa vårt behov av energi. Vi har också kunskap och teknik att ödelägga hela jorden. Det är inte forskning som kommer att avgöra vilket vi väljer, utan vår moral. Mitt knep för att avgöra vad som är ett bra beslut eller inte är att ställa mig frågan: "Vad skulle hända om alla gjorde så?" Ett annat sätt är att fråga sig om det man står i begrepp att göra gynnar flertalet, eller fåtalet. Det är ungefär det som Kant kallade Det kategoriska imperativet.
The Cure - Trust
There's no one left in the world that I can hold on to
There is really no one left at all - there is only you
And if you leave me now, you leave all that we were undone
There is really no one left, you are the only one
And still the hardest part for you, to put your trust in me
I love you more than I can say, why won't you just believe?
För några år sedan försökte jag följa både mina ideal och forskningsrön när det gällde vad jag skulle äta. Kött gick bort eftersom det var oetiskt att döda djur, icke kravmärkt mat gick bort eftersom den innehöll kemikalier osv. Resultatet blev att jag nästan inte åt alls, och jag mådde så klart inte så bra. Jag fick det kloka rådet att i första hand tänka på min hälsa, och i andra hand på andra aspekter på mat. Det finns en Nemistrip som illustrerar detta perfekt.
Därför har jag efter noggrannt övervägande bestämt mig för att hålla mig i Gud. Trots att jag inte tror alls på religioner. Av helt praktiska skäl: det fungerar för mig. Gud har svar på allt, han tänker alltid på mitt bästa, och bäst av allt - han VET vad som är bäst för mig. OM det skulle vara så att Gud inte finns, spelar det ingen som helst roll. Det är min tro på honom som är poängen. Det är den som får mitt liv att fungera. Det är därför jag har kallats "flummig, fast på ett pragmatiskt sätt".
Det står många kloka saker i Bibeln, men jag har svårt att bedöma vad som är klokt och inte där. Därför håller jag mig till den bild av Gud som ND Walsch förmedlar i sin triologi Samtal med Gud.
Det hindrar inte att jag tycker forskning är intressant, och ett viktigt beslutsunderlag. Men det finns andra aspekter som är nog så viktiga att ta hänsyn till när man fattar beslut. Och i bland har man inte tid att vänta på forskningsresultat, än mindre att forskarna ska nå konsensus. Ännu har man t.ex. inte nått hundraprocentig koncensus om vad klimatförändringarna beror på. Ändå måste vi agera politiskt. När forskningen, strax efter Lubbe Nordström gjorde sin Lortsverigeresa, upptäckte DDT, och det introducerades i Sverige som ett mirakelmedel som användes av gemene man, var det ju ingen som visste att Rachel Carson 1962 skulle skriva boken Tyst vår.
Det finns saker som vi inte kan se eller mäta. Vissa forskare avfärdar tanken på Gud, just av anledningen att det inte går att vetenskapligt bevisa att han/hon finns. Det är ett väldigt begränsat sätt att tänka. Många forskare tror dock på Gud, och min favoritforskare är Einstein (som också fått ge namn åt min ena katt) som bland annat lär ha sagt: "Bortom faktas illusioner finns sanningen". Han har också sagt: "Teknologiska framsteg är som en yxa i händerna på en patologisk kriminaldåre."
Vi har kunskap och teknik att lösa vårt behov av energi. Vi har också kunskap och teknik att ödelägga hela jorden. Det är inte forskning som kommer att avgöra vilket vi väljer, utan vår moral. Mitt knep för att avgöra vad som är ett bra beslut eller inte är att ställa mig frågan: "Vad skulle hända om alla gjorde så?" Ett annat sätt är att fråga sig om det man står i begrepp att göra gynnar flertalet, eller fåtalet. Det är ungefär det som Kant kallade Det kategoriska imperativet.
The Cure - Trust
There's no one left in the world that I can hold on to
There is really no one left at all - there is only you
And if you leave me now, you leave all that we were undone
There is really no one left, you are the only one
And still the hardest part for you, to put your trust in me
I love you more than I can say, why won't you just believe?
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
