Centern och Moderaterna vill pseudosatsa på miljön genom att byta ut miljöbilspremien mot slopad fordonsskatt på miljöbilar. "Satsningen" innebär i realiteten en besparing i miljösatsningarna. Maud Olofsson var något luddig i Almedalen när hon skulle förklara hur det gick ihop att den avskaffade fordonsskatten inte skulle gälla äldre bilar som konverterats, men samtidigt utgår från det faktiska koldioxidutsläppet.
Alla partiet vill vara miljöpartier, men problem uppstår när ministrar, partiledare och andra politiker som inte förstår eller är ärligt intresserade av miljöfrågan ska hitta på politiska lösningar.
Folkpartiet stödjer sig på en rapport från Världsbanken och vill inte subventionera biodrivmedel eller miljöbilar alls eftersom Världsbanken kommit fram till att de stigande matpriserna till största delen beror på ökad använing av biodrivmedel.
Moderaterna är skeptiska till rapporten och tror att oljeprisutvecklingen har större påverkan på matpriserna.
Kristdemokraternas Anders Wijkman har en mer nyanserad bild och tycker att man varken kan tro att allt är bra som moderaterna, eller stänga dörren helt som folkpartiet vill. "Givet att vi får rätt regelverk är det bra med biodrivmedel", säger han.
Och skillnaden mellan Folkpartiets Carl B Hamilton och moderaternas Lars Lindblad å ena sidan och Anders Wijkman å andra sidan, är att Wijkman har ett långt och ärligt intresse och stor kunskap om miljöfrågor. Därför kan han uttala sig på ett balanserat och trovärdigt sätt.
Och skillnaden mellan olja och etanol är fortfarande att oljan är icke förnyelsebar och orsakar fossila utsläpp av koldioxid, medan etanolens koldioxid ingår i kretsloppet och dess produktion kan styras. Man kan t.ex. Rättvisemärka den.
För övrigt anser jag att det är rimligt att livsmedelsproduktion är en lönsam bransch.
09 juli 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar