18 maj 2008

Peace and Love

Trots att jag numera är lastgammal ska jag dit igen. Jag har en bra ursäkt. Jag ska "jobba" där.

Och några måste jag hinna se. Förhoppningsvis:

De Lyckliga kompisarna. De ska återförenas!

Hallå! Ishockeyfrisyr är typ den grymmaste nypunklåten som gjorts.
Millencollin. Har aldrig haft någon relation till dem, trots att jag (tror jag) haft en sambo som lyssnade på dem. Men nu när jag hör deras senaste hit inser jag att det låter som Green Day. Då så.
Manu Chao. Me gustas.
Miss Li!!!
Sahara Hotnights. Umenostalgi.
Stefan Sundström. Say no more.
Thåström. Så klart. Men inga Pitbullslåtar, tack…

Mini socialt forum på folkhögskolan - igen

Jag kom just på att av oss fyra kvinnor som var på Hej Sveriges mini sociala forum, så var det ingen som åkte bil dit. Vi cyklade eller gick, trots vädret.



Om vi fyra kvinnor är de mest engagerade i Mora så kan jag se det Hållbara Mora komma emot mig som ett ellok på speed!

17 maj 2008

Att hämnas eller inte hämnas, det är frågan

Kill Bill på SVT. Bättre med ljud än utan, som jag sett den innan.

Jag gillar inte splatter&splash-filmer. Men det är snyggt filmat, fräscht, action. Jag vill gärna tro att alla konstnärer har något att säga. Annars är jag inte säker på att det är konst. Kill Bill känns väldigt konstnärligt. Men vad vill Tarantino säga? Att hämnd är nåt bra och viktigt?
Alla hans filmer är väldigt blodiga, och visst; våld är en användbar symbol i vår kultur. Jag är tacksam för att våldscenerna ändå i ganska stor utsträckning är teckande, svartvita eller skuggspel. Det är det som får mig att tro att detta handlar om konst och inte bara ett frosseri i våld och blod. Det är märkligt att det brutala våldet utspelar sig i vardagliga eller utsökt vackra omgivningar. Det blir en slående kontrast. Så även om jag inte kan få till mig något budskap så väcker filmen ändå tankar.

Under de scener där fäktandet och blodsprutandet ändå blir enahanda utspelas ett slags parallellhandling i mitt huvud, här inspirerad av 55 ord:

En film i rött på insidan av mina ögonlock. Mina händer runt hans hals. Lemmar som lämnar hans kropp. Livslust som lämnar min. Zelmid i stället för homicid.
Då inser jag att det inte var hans fel. Tur att jag inte skurit honom i småbitar.

Snön

Jag som älskar snö. Men inte i maj! Det var mindre kul att ta sig hem från folkhögskolan. Tänkte ta bussen dit, men bussen gick bara en gång i timmen. Eftersom jag inte hade lust att dra på stan i en timme så fick det bli cykeln. Jag tänkte: det blir säkert bättre väder när jag ska hem.


Not.
















Nu blir det te och brasa resten av kvällen.


Och de stackars kråkorna som brukar leka och stimma på gräsmattan sitter helt stilla i trädet och kurar.

Mini socialt forum på folkhögskolan

Vi var fyra kvinnor i olika åldrar som kom till det mini sociala forumet på Folkhögskolan i eftermiddags. Alla inflyttade. Vi hade himla trevligt och jag fick en massa nya tankar.

En sak som vi diskuterade var hur man blir engagerad, och jag tror vi var överens om att det delvis handlar om att man vill förändra något. Eftersom vi hade fritt spelutrymme som inflyttade, kom vi också fram till att de infödda Moraborna verkade rätt nöjda med hur det var. De vill inte förändra något. Alltså är de inte engagerade. Alltså kommer de inte till ett mini socialt forum.

Det är ju jättebra om Morainfödingarna är så nöjda med sin tillvaro. Men jag kan inte låta bli att de kanske inte är just nöjda med allt. Att de kanske inte ser några alternativ till hur det är, just för att de aldrig sett att det är möjligt att ha det annorlunda. Är man inflyttad har man ju per definition sett något annat innan. Och förhoppningsvis var en del av det man såg innan något bra. Och kanske är det något av det braiga som inte finns (ännu) på det nya stället. Då vill man ju införa det.

16 maj 2008

Svagt ledarskap orsak till långdraget djurskyddsärende

Here we go again!

Mora Tidning skriver om kor som blivit omhändertagna på en Moragård. Av faktarutan framgår att ärendet pågått i 20 år. Eftersom jag själv var inblandad i handläggningen av ärendet på den tiden jag jobbade på miljökontoret, vet jag att det är en underdrift. Ärendet har pågått sedan 1975, samma år som jag föddes. Egentligen innan dess också, fast då var det den äldre generationen som skötte gården.

Det hade gått så långt det kan gå innan de självdött i ladugården, säger veterinären Bo Hannersjö.

Hur i helvete! (pardon my french) kan politikerna gå med på detta?

Miljökontoret har alltså hela tiden (minst 32 år) vetat om att det förekommer brister. Man har omhändertagit djur, polisanmält, noterat massvis med grava missförhållanden på gården. Ändå har man tydligen gjort inspektioner på gården så sällan att djur nästan hunnit självdö.

Anledningen till detta kan inte enbart skyllas på den tidigare svaga djurskyddslagstiftningen. Andra miljöförvaltningar i landet har klarat att reda ut liknande ärendet betydligt snabbare.

Orsaken är det otroligt svaga ledarskapet på miljökontoret i Mora/Orsa. Samma chef nu som 1975. Samma svaga hantering av ärendet.

Ingen skugga ska falla över inspektörerna. De gör allt de kan. Tills de blir sjukskrivna eller känner sig tvungna att sluta. Det är inte möjligt att vara djurskyddsinspektör i en situation där chefen inte klarar att hantera ens minsta konflikt och byter fot lika ofta som skjorta.

Politikerna borde skämmas som låter djur lida i denna utsträckning, hellre än tar konflikten och skaffar en rejäl chef till förvaltningen.

Samtidigt; Det är inte bara djuren som lider i den här situationen. Jag lider i hög utsträckningen med bönderna i fråga som under alla år inte fått tydliga besked om vad som gäller. Antagligen hade de också mått bättre av ett djurförbud.

15 maj 2008

Vita skåpbilar på vår gata

Häromdagen var det en anonym vit skåpbil med utländska registreringsskyltar på vår gata. Vi studerade dem genom köksfönstret. De var två stycken, en man och en liten kille. De stannade, klev ur bilen och tittade sig runt på gatan innan de åkte igen.

I morse läste jag en artikel om asfaltsskojare i Mora på Dalarnas Tidningars hemsida, innan jag gick ut.

Så när en helvit skåpbil med utländska registreringsskyltar stannar vid vår uppfart och en man säger: "Hello", var reaktionen förstås given. Vi försökte vifta bort dem, men efter ett tag förstod vi att de inte hade engelska skyltar, utan irländska. De sysslade inte med asfalt, utan med stenläggning. De ville lämna referenser.

Är det en slump att de är så lika de skojare som omnämns i tidningen, eller är det samma personer? Allt man läser i tidningen är ju inte sant.

Det verkar finnas otaliga skojare inom branschen, men antagligen finns det väl några seriösa också. Bästa knepet verkar vara att begära F-skattsedel och ett avtal innan man bestämmer sig.

Vi översatte artikeln åt dem, och de skulle själva prata med tidningen. Återstår att se vad som händer.

En björn i kvarteret

Vi har en björn i kvarteret!

Spännande! Det bör pigga upp den dagliga promenaden i elljusspåret.

:)

14 maj 2008

När jag ändå håller på - Polyamori & andra nyskapande familjebildningar

Medan borgarna käbblar och skjuter upp beslutet om en könsneutral äktenskapslagstiftning lever folk som de känner för. Behovet av en samlevnadsbalk, som ett juridiskt och ekonomiskt kontrakt mellan parter som väljer att leva tillsammans av olika skäl, är stort. Varför ska inte alla samlevnadsformer ha samma juridiska skydd? S, v och mp driver på. Även Fi.

Kanal 5´s Outsiders handlade i måndags om två polyamorösa familjer. När jag stött på personer som definierat sig själva om polyamorösa har jag uppfattat det som att de kallar sin knulla-runt-attityd för polyamori för att legitimera den eller skapa någon slags mystik kring det hela.

I programmet var det två familjer typ 45-83 år som levde ganska normala, men väldigt ärliga och fria liv. Det såg riktigt mysigt ut faktiskt.

Både DN och SvD har behandlat polyamori i artiklar.

Men även efter att ha sett programmet har jag svårt att se hur man kan skapa sig en identitet kring att vara polyamorös. Att man kan älska flera människor samtidigt är väl inget konstigt? Man har ju många människor (och djur) runt sig som man älskar på olika sätt. Det som är annorlunda är att man väljer att leva i ett kärleksförhållande med mer än en person. Är detta en identitet? Åtminstone för den ena familjen var detta mer en lösning på en situation som uppstått, där den ena parten i ett äktenskap blev förälskad i en ny person.

Även om man skulle bestämma sig i förväg för att vara polyamorös, så lär man ju hitta en partner åt gången. Förälskelse är en stor och omvälvande kraft, och jag har svårt att se att man skulle kunna vara tokförälskad i två personer samtidigt. Så, när man hittat en partner och förälskelsen gått över i en mer stabil kärlek, ska man hitta en till. Det kan ju knappast vara helt oproblematiskt. Förutom att alla inblandade ska vara med på tåget, ska man ju också hitta någon som man blir förälskad i igen. Gör man inte det under tiden man fortfarande är i en relation så är man monoamorös...

Porr & en döende maskulinitet som "spottar kottar likt en döende gran"

Schysst liknelse. Jag hittar den i en artikel på Aftonbladet kultur om medieforskaren Anja Hirdmans bok Den ensamma fallosen. Hon har tittat på manligheten av i dag och liknar den vid männens uppgift i hårdporr: en knullmaskin: "... har kokats ner till funktion, ett jobb som måste göras." Hon har tittat på Rocky, Rambo och McClain (Die Hard), och konstaterar att de liknar slavar i filmerna. Men:

"... hur exploaterad mannen än är, så finns det något han alltid varit överlägsen enbart i egenskap av sitt kön, nämligen kvinnan och det kvinnliga. Kanske kan man se hårdporren som ett sätt att dramatisera och erotisera hela den situationen. Penisens industriellt monotona dans i en järnbur av över- och underlägsenhet."

Kvinnorna i sin tur reagerar med att bli kvinnliga chauvinister som gärna viker ut sig och vill vara en av grabbarna. De vill inte vara humorlösa torrisar. Det lönar sig inte. De bidrar förstås inte till att göra samhället mer jämställt.

Jag gillar att artikelförfattaren gör skillnad på hårdporr och mjukporr. Det är ju verkligen inte samma sak. Knullmaskinporr vänder sig enbart till män, jag har mycket svårt att se hur man som kvinna skulle kunna få ut något av en inzoomad köttpåk som åker fram och tillbaka.

Men jag tycker inte att man kan vara emot porr som sådan. Sex är viktigt för de flesta. Det är också nyttigt både för både kroppen, själen och anden. Att skildra sex i film, bild eller text borde därför inte vara kontroversiellt. Det har alltid förekommit. Problemet är dels att den mesta porr som produceras är grymt dålig, dels att den i stort sett alltid riktar sig till män. Sen finns det förstås avarter också som borde vara, och i vissa fall är, förbjudna.

Att "kravmärka" porr tror jag är en möjlig och bra väg att gå. Säkert svårt i början, men det var det ju med mjölk också. Ett bra initiativ är Sensuell Film som innehålldeklarerar porr, så att man ska veta att filmen har "ett innehåll som inte är avtändande för tittaren och en bra handling". Det är väl det minsta man kan begära.

13 maj 2008

Klädsamt att be om ursäkt

Efter en dag i tingsrätten kan jag bara konstatera att det är väldigt klädsamt att erkänna vad man gjort och att be den drabbade om ursäkt.

Det jämnar ut det väldigt oklädsamma att göra dumma saker på fyllan, som ofta är orsaken till att man hamnar inför skranket.

12 maj 2008

Mini Socialt Forum - mingel för engagerade och föreningsaktiva

En inbjudan har dumpit ned i min brevkorg. En chans att engagera sig eller bara träffa folk och utbyta idéer!

På lördag, 17/5, kl. 13-16 arrangerar Hej Sverige - Resan för engagemang ett mingel på Mora Folkhögskola för alla som är föreningsaktiva eller som har frågor de vill driva. Anmälan sker till Hilda Kraft: 0702 – 66 20 56 eller hejsverigeresan@gmail.com. Ange namn, e-post och eventuell förening, senast 16 maj.

På torsdag 15/5 18-20 kommer de att ha ett informationsmöte om det Europeiska sociala forumet som kommer till Malmö i september. Där får man bl.a. veta mer om forumet och möjligheterna att delta.

De kommer också att finnas i en husvagn på kajen på onsdag och fredag, 11-18, med en utställning; Folkhemmet - ett drömspel.

Be there or be square!




Inbjudan

Program

Cans for Borgmästare?

Jag håller med Mats Ivars i Aftonbladet att man inte kan låta bli att tycka om någon som skänker pengar till Moras ungdomar. Det verkar som om många håller med om det, i alla fall om man ska döma efter hur många som ville se honom och kören i FM Mattson Arena.

Skönt att Cans nu har en tumme i ögat på kommunpolitikerna. Han har helt rätt i att en besparing nu kan bli en tio gånger större kostnad senare. Det är sunt förnuft som säger att man inte kan spara på barn och ungdomar. De är framtiden. Indragningen av Zornska är typiskt kvartalsekonomiskt tänkande, som beror på tidigare tankesätt av liknande slag - nämligen undlåtenhet att planera för pensionsskulden. Ska verkligen barnen lida för det? Hoppas Hellander lyssnar på Cans, om han nu ska vara Borgmästare i Cansas City.

Om man inte gillar kvartalsekonomi, utan föredrar ansvarsfull långsiktig ekonomisk politik, kan man läsa miljöpartiets vårbudgetmotion. Inte så tråkigt som det låter.

11 maj 2008

Hittepå latin?

I gårdagens Körslag påstod Lotta Engberg och Siv Malmkvist att O Fortuna var skrivet på "hittepå latin". Det är ju kul med påhittade språk i musik, jag älskar t.ex. Urga som på sina två skivor Etanol och Urgasm sjunger på Urgiska, och Cameron Cartios melodifestivalbidrag 2005: Roma. Även i årets Eurovision Song Contest verkar ett av bidragen vara på ett påhittat språk.

Men latin har liksom en tyngd. Det är seriöst. Det är klassiskt. Det är intressant.

Efter att sökt mig runt på internet har jag inte hittat några konkreta belägg för att det skulle vara påhittad latin som sjungs. Däremot verkar det kunna vara en blandning av latin och medeltidstyska. Textverket Carmina Burana som låten ingår i används faktiskt i latinundervisning på Stockholms Universitet. Malmö högskola hänvisar också till texterna som latin och medeltidstyska. Även en tidigare lektor i klassiska språk kallar på sin hemsida Levande latin, verket för kulturhistoriskt intressant.

Så min slutsats är att det är Lotta Engberg och co som hittar på. Så det så.

Gift utan barn...

...hette min blogg ett tag. Nu kommer ännu en en rapport om att gifta utan barn är lyckligast. Det är en professor på Harvard som drar slutsatsen från en stor undersökning. Antar att det är samma undersökning som Aftonbladet tidigare rapporterat om, slutsatsen var att pappor var ännu deppigare än mammor.

För ett tag sedan kom också boken No kid - 40 skäl att inte skaffa barn av Corinne Maier. Något som fick författaren Hillevi Wahl att skriva en lista på 41 skäl att skaffa barn. Väldigt skönt att få konkreta argument från båda sidor, något som jag efterlyst länge. Även om jag tycker många av punkterna på Hillevis lista är ungefär samma saker.

Jag vill ge stor cred till Gry Forsell också, som i återvinningsintervjun i P3 Populär i fredags passade på att varna folk som tjatar på andra om när de ska skaffa barn. Det kan ju faktiskt vara så den man frågar verkligen försöker skaffa barn utan att lyckas, har haft flera missfall eller håller på att separera. I couldn´t agree more!

Brolle lämnade WO

Såg Körslaget live för första gången i går kväll. Brollekörens första nummer var grymt. Men Canskören var grymma i alla sina nummer. En solkklar vinnare.

Bohemian Rapsody var Wow! och Canskörens Livin´ on a prayer tog mig tillbaka till ett högstadieskumdisco på Briggen i Brunflo. Då trodde jag att de sjöng on några som levde på en flotte. Även om en flotte kan vara en bra liknelse av en bön, så var det ju inte helt rätt.

Men Bollekörens version var ju ren Walk over. Varför hade Canskören bakgrundskomp och fyrverkerier? Varför är förresten Cans överst på pripallen redan i Körslagets logga? Varför visades Cans i bild bakom Gry, men inte Brolle som stod tätt intill, när Gry uppmanade Tv-publiken att rösta mer? Och hur kunde resultatet bli det väldigt politiskt korrekta 52-48%?

Jag brukar avfärda sådana invändningar i media, men jag känner mig trots allt lite misstänksam. Har inte "outsidern" Cans varit en riktig PR-maskin för Körslaget till ömsesidigt gang för både honom och Tv4?

10 maj 2008

Satsa på mer tillsyn av friskolor i stället för betyg

Som jag tidigare skrivit i mp Moras blogg, gäller det för eleverna att huka sig i bänkarna nu när Folkpartiets nye ledare på fullt allvar skapar lagar om mer betyg och strängare regler i skolorna.

Han har ingen koll på den här planetens andliga utveckling, det är ett som är klart. Liberal!? Snarare bakåtsträvande konservativ.

Senast är det Aftonbladet som skriver om hur godtyckligt betygen sätts. Hans Albin Larsson, som blir överdirektör i den nya myndigheten Statens skolinspektion aviserar hårdare granskning av skolornas betygssättning. Hur ska det gå till? Hur ska man säkerhetsställa att alla lärare tänker likadant kring betyg?

Det går inte, och det är heller inte nödvändigt. Betygen behövs inte. De är ett godtyckligt instrument för kategoriserande av människor, och som uppmuntrar till tävlan och smicker, i stället för samarbete och kritiskt tänkande. Även om eleverna säger sig vilja ha mer av dem. De utgår från de förhållande som är i det nu rådande systemet, med betyg. Personliga omdömen och inträdesprov till högre utbildningar är mycket bättre. Inträdesprov, eventuellt i kombination med intervjuer, visar vilka elever som är lämpliga för just den utbilning som sökts, vilket skulle råda bot på ett annat problem. Nämligen att många lärare (och för den delen andra yrkesgrupper som t.ex. läkare) när de väl kommer ut i arbetslivet inte passar i den roll de ägnat åratal att utbilda sig för.

När jag läste på Umeå Universitet var det de i min klass som kommit in som reserver, som var bland de allra mest engagerade och intresserade och de klarade sig bra på tentorna.

Om den nya myndigheten ska satsa på ökad tillsyn, bör de satsa på att öka tillsynen på friskolor, och speciellt sådana med misstänkt religiösa förtecken! Friskolor har, till skillnad från betyg, ett egenvärde. De måste få finnas, men de måste också kontrolleras så att de följer skolplaner och annat och inte blir en fristad för religiös propaganda.

Läs mer om betyg på miljöpartiets hemsida.

09 maj 2008

Vill se

Bra film ska enligt mig vara antingen väldigt rolig eller skapa eftertankar.

Nu är jag sugen på att se filmen Min brors flickvän. Jag såg förstås Steve Carell första gången i den amerikanska versionen av The Office. Då hade jag lite svårt för honom innan jag vant mig - den engelska orginalversionen är så mycket bättre (framförallt har den Martin Freeman!). Men efter att ha sett honom i The 40 year old virgin så är han en av mina favoriter. Inte för att filmen var så bra egentligen, men för att han var så söt i den rollen. Den nya filmen har väl inte heller fått lysande recensioner, men jag vill se den ändå. Tyvärr går filmen inte i Mora, och jag är inte så på att jag tänker åka till Borlänge eller Falun bara för det.

Däremot hade vi planerat att se Himlens Hjärta i Mora. Tyvärr samma gamla skådespelare som alltid i svenska filmer, men handlingen gör att den måste ses. Tyvärr gjorde vi någon tankevurpa när vi planerade det biobesöket för i går hade den slutat att gå. Det får bli på DVD som vanligt.

Annat var det när man var student i Umeå och gick på bio två gånger i veckan...

Man får det man ber om

Efter min bedjan om att få parta lite hittade jag en partykompis från Falun på Sobban. Mora var kanske lite för mycket begärt...

Så det blir Harrys i Falun om två veckor. Har aldrig hört talas om Myspysbandet, men det spelar ingen roll. Äntligen lite rajtantajtan!

Dessutom har jag börjat önska mig lite mer pengar, livet som egen företagare är inte så lukrativt för tillfället. Det vore schysst att bli headhuntad har jag tänkt.

Ta dah! Så ringer ett bemanningsföretag som jag aldrig hört talas om, som hittat en gammal CV som jag lagt någonstans på den världsomspännande webben, och tycker att min profil passar perfekt för en kund som han har.

Egentligen vet jag ju att det fungerar. Lite för bra ibland. Man får passa sig så att man inte råkar önska sig saker som man egentligen inte vill ha. Testa själv.

Vår nationalklenod ser ut som en transa

Hörde i går kväll på Kvällspasset att Johan Hilton förfasades över att någon norsk tyckt att Charlotte Perrelli ser ut som en transvestit.

Jag trodde det var hennes grej. Inse vad hennes sminkkonto måste ligga på.