Onödig och dyr kalkning?

MiljöAktuell skriver att IVL och SLU som utvärderat 16 års kalkning av skogsmark kommit fram till att betydelsen varit försumbar. Återhämtningen i naturen från surt nedfall har till största delen skett av naturen själv.

Kalkningen har skett för att nå Skogsstyrelsens vattenkvalitetsmål: att ”skogsmarkens läckage av aluminium och vätejoner till yt- och grundvatten ska minska till nivåer som inte ger upphov till skador på den biologiska mångfalden i vattenekosystemet”. Men det har alltså inte gett något resultat.

Ett annat mål för Skogsstyrelsen är att öka tillväxten i skogen. Inte heller det har gett något resultat. Forskningsresultaten har pekat på detta i många år. T.ex. en undersökning som Skogforsk gjorde redan 1993.

Resultaten gäller låga doser av kalk. Enligt Skogsstyrelsen kostar det i snitt 1500 kr per hektar att kalka med låga doser, och det finns ca 5 miljoner hektar att behandla. Mycket pengar i sjön alltså.

Det är möjligt att det går att få resultat med högre givor, och högre kostnad. Men kalkning av skogsmark sker med helikopter. Det har alltså blivit en hel del utsläpp av koldioxid och andra kolväten under dessa 16 år. Utan nytta.

Det är intressant. Jag känner mig ofta tveksam till vad jag kallar för "ingenjörslösningar" på miljöproblem. Ett annat exempel är planerna på att trycka ned koldioxid i berget för att minska växthuseffekten. Jag tror att det bästa vi kan göra för vår jord är att låta bli att förstöra den, och sedan låta den läka sig själv. Moder Jord har en fantastisk läkeförmåga som vi inte förstår fullt ut. Och vi har inte förmåga att överblicka alla konsekvenser av de end of pipe-lösningar vi tar till.