Nä nu blommar det väl...?

Vet inte vad jag ska tycka om det senaste från Moderaterna. De gröna.


Uppenbarligen har de äntligen fatta att miljöfrågan är het. Att den säljer just nu. Hur ska man annars förklara att grönt är moderaternas nya färg?

Grönt är förstås en underbar färg, men det känns lite...plagiat.


Det kan ju knappast vara så att det parti som Fredrik Reinfeld i valkampanjen 2006 väldigt tydlig förklarade hade miljöfrågan lååångt ned på dagordningen, plötsligt bytt ideologi. Troligare är att det är samma gamla unkna ideologi som de i valet 2006 försökte sälja med "nya arbetarpartiet" (utan ”e”), i år ska säljas som "nya miljöpartiet".

Allting går att sälja med mördande reklam - kom och köp konserverad gröt!

Klimatet är förkylt

Jag gillar snö och kyla och brukar säga att det gärna får vara -20 grader så näshåren fryser ihop inne i näsan. Men det är en sak att säga det när det i bästa fall händer ett par gånger per år. Nu när kylan håller i sig vecka efter vecka känns det inte lika kul. Det är ett evigt bylsande varje gång man ska ut, och så fort man kommer in börjar svetten lacka och man får slita av sig kläderna igen.

Debatten om kylan handlar mest om trafikkaos och inrasade tak. Jag saknar en debatt i media om vad kylan beror på. Att det är värmebölja på Grönland och att det handlar om en slags meteorologisk utjämningseffekt har jag förstått. Men jag misstänker också att det finns ett samband med klimatförändringarna. En del forskare säger ju att en effekt av klimatförändringarna är att vädret blir mer extremt. Torrare när det är torrt, blötare när det är blött, varmare när det är varmt och kallare när det är kallt.

Det vore intressant med en sådan debatt, och jag tror att många som i smyg tycker att det inte är så dumt med lite klimatförändringar om det innebär att det blir varmare här i den kalla nord, skulle tycka att det kändes lite mer angeläget att anstränga sig om det även innebär att det också blir kallare och blötare periodvis.

Tydligen hur mycket olyckliga omständigheter som helst

Jag hörde Maud Olofsson kritisera kraftindustrin för att elen är så dyr. Det är snorkallt i Sverige och kärnkraften står still. Som vanligt.

Det kan inte vara hur mycket olyckliga omständigheter som helst hur länge som helst,

sa Maud.

Jo, det verkar ju faktiskt så. Och bl.a. därför är det väl inte så lämpligt att satsa just på kärnkraft när universum är fyllt av förnyelsebar energi.

Att göra skillnad

Förra helgen köpte vi en induktionsspis och tog därmed lägenheten ett steg närmare 2000-talet. Jag älskar induktionsspisar både för att de är energisnåla och snabba. En win-win-situation helt enkelt. Jag blir nöjd, miljön blir nöjd. Eller blir miljön nöjd? Ibland får jag för mig att jag blivit en miljövetare som tror att tekniken ska lösa alla miljöproblem.

Min drivkraft är att jag vill göra skillnad. På samma sätt som miljöpartiet som parti vill göra skillnad. I mitt nuvarande uppdrag tror jag att jag gör störst skillnad när jag håller miljöutbildningar för de som jobbar med att bygga Haparandabanan. I de små samhällena längs banan känns det som att de flesta på ett eller annat sätt berörs av järnvägsbygget, och att en stor andel av dem hamnar på mina utbildningar. På så sätt blir mina utbildningar en slags folkbildningsinsats inom miljöfrågorna. Många kan redan mycket, men en och annan går ut med en eftertänksam rynka i pannan. En av de saker jag brukar visa är jordens utveckling. Teorin om hur big bang för ca 15 miljarder åren sedan gav upphov till jorden, encelliga organismer och för ca 50 000 år sedan människan. I det perspektivet är de ca 150 år sedan industrialismen som vi haft förmåga att påverka t.ex. klimatet, och de ca 50 år som vi levt i ett kemikaliesamhälle, pyttepyttekort tid.

Om vi på så kort tid utan att vara medvetna om det lyckats skapa så mycket problem, ska vi väl nu när vi är mer medvetna kunna lösa problemen på ännu kortare tid? Jag tror att många av lösningarna är tekniska, men vi kommer också behöva byta livsstil. Jag tror att de flesta faktiskt kommer att vilja byta livsstil mycket snart. Nu när snart alla vet vad vår nuvarande livsstil ställer till med.

Det fattas kvinnor i historieböckerna!

Jag är inte säker på att jag vill kalla mig för feminist. Begreppet verkar ha så många olika innebörder och jag har inte koll på alla och vill inte förknippas med allt som påstås vara feminism. Framförallt gillar jag inte att vissa feminister verkar betrakta män som fienden. Jag tycker nog att ordet ekvivalist känns bättre eftersom det inte fokuserar på att jämlikhet bara för kvinnor. Det finns många andra förlorare i ett ojämställt patriarkalt system, inte minst män. Det blir tydligt t.ex. när kvinnorna nu blir allt fler och männen färre på universitet och högskolor. Vilket, är jag övertygad om, beror på att män fortfarande kan hitta högavlönade jobb och göra karriär utan att studera vidare, medan kvinnor utan högre utbildning är hänvisade till låglönejobb. Det ger en avsevärd skillnad i studiemotivation.

Jag är medveten om att villkoren för kvinnor och män ser olika ut, och att vi inte på långt när är framme i jämställdhetsarbetet i Sverige, även om många verkar tro det. Ändå blir jag överraskad när jag läser artikeln i gårdagens DN om en ny rapport från Delegationen för jämställdhet i skolan. De har granskat fyra läroböcker i historia och hittat 62 namngivna kvinnor och 930 män! Inte ens nobelpristagaren Marie Curie finns nämnd i någon av dem. Dessutom har de funnit att böckerna innehåller både sexistiska och förnedrande inslag.

Hur är det möjligt att 2010 förser skolelever med sådana läromedel i historia?! Plötsligt känns det inte alls konstigt att unga tjejer börjar skära sig i armarna. Om ett samhälle som påstår sig vara så nära jämställt man kan vara har en sådan historieskrivning, finns det alla skäl i världen för en ung kvinna att vara deprimerad och självdestruktiv.

Av någon anledning handlade mina uppsatser i historia i grundskolan alltid om kvinnor eller kvinnor i allmänhets situation under den eller den tidsperioden. Jag hade inga politiska ambitioner med det. Det var helt enkelt det som jag tyckte var mest intressant, och jag skämdes lite för att jag alltid valde samma tema. Lärarna verkade konstigt nog tycka att det var bra. Nu förstår jag varför de tyckte att det var ett bra ämne att fördjupa sig i. Jag önskar bara att de varit mer tydliga med det. Att vi kunde ha haft en diskussion om de saknade kvinnorna i läroböckerna.

Jag kan inte tycka att alla lärare borde kalla sig feminister, men jag tycker att lärare har ett ansvar för att vara genusmedvetna, och förmedla den kunskapen i alla ämnen. Inte minst historia, som verkligheten nu ser ut. Undrar vad Jan Björklund tänker göra åt detta?

mp Dalarnas provval har startat

Idag har presentationerna till provvalet anlänt till de som får det via e-post, vilket inkluderar även mig eftersom jag fortfarande är medlem i mp Mora. Trots att jag bor en bra bit därifrån för tillfället.

Jag kandiderar enbart till riksdagen denna gång. Delvis beroende på mitt boende, men det är också riksdagspolitik som intresserar mig mest.

Det är svårt att ge en bra beskrivning av sig själv med några rader i en presentation. Därför hoppas jag att min blogg kan bli ett komplement där ni kan se hur jag har tyckt och tänkt om olika saker de senaste åren. Vissa inlägg är mer genomtänkta än andra och förhoppningvis ger det en ärlig bild av mina förtjänster såväl som brister.