30 juli 2007

Du är värd mig











Storsjöyran, äntligen kom jag iväg igen. Konstaterade att först är man för ung för att få gå, sedan kör man tre dagar. Med åldern trappar man ned till 2 dagar, och slutligen till kanske en dag. Bäst är som alltid Presidentens tal. Massuggession är inte att förringa. Jag förstår att man inte förstår det om man inte är jämte, det är liksom en intern grej. Fast det politiska innehållet är också väldigt bra. Evert är nog också miljöpartist, i alla fall innerst inne.

Vi lyssnade först på Docenterna. Man känner sig som en i familjen på deras konserter. Det är så nära och de är så avslappnade och okonstlade. Man undrar om Joppe ens kammat sig innan han går på scen. Helskönt! Idde var också med. Låttitlar som Varma öl och kalla element, Du är värd mig och dags att bli hög håller år efter år. Enligt dem själva är de det band som spelat flest gånger på yran, och det tror jag på. De verkar trivas. Själv minns jag att de ofta var i Östersund i slutet av 80-talet. Jag gick på högstadiet och ville grymt gärna se dem. Problemet var att de spelade på ett ställe som hette Chaplin, och poliserna varnade alla föräldrar för att där röktes hasch m.m. Således fick jag inte tillstånd att gå in. Inte för att jag hade åldern inne heller på långa vägar, men det verkade inte vara problemet med det stället. Är fortfarande lite bitter...

Efter Docenterna kändes The Ark väldigt fabricerade. Det var skränigt och stort. De gör alltid bra livespelningar, men nu orkade jag inte, så vi gick in på Teatern och Frida Hyvönen i stället. Hon satt vid en svart flygel i vit brudklänning och slitna träskor. Väldigt vacker och det kändes äkta. Denna väldigt roande dialog utspelade sig från scenen:

Frida till två viskande killar i första raden: -Vad säger ni?

Killarna: -... Att du är väldigt bra!

Frida: -Det var ingen... djup analys. ... Tack.

Killarna går lite senare.

Inga kommentarer: