Har varit i stugan i helgen i stället för på miljöpartiets kongress. Till min förtjusning hade hela naturen - liksom jag själv - gått och väntat hela vintern på den värmebölja som plötsligt kom, och jag befann mig mitt i ett inferno av liv. Inte minst bidrog ett stort antal grodor till infernot.
På nätet lär jag mig att det kallas för att grodorna leker när de samlas i massvis för att ha ohämmad sex i flera dagar. Jag tror att det var grodtätare i vassen i vår lilla sjö än vad det är på Agnmyren på Sollerön på vårarna. Fast jag har kanske inte varit på Agnmyren när grodinvasionen peakar. Nu hade jag förmånen att få vara med just när värmen kom och grodorna blev alltmer upphetsade, alltmer högljudda. Otroligt fascinerande.
Jag satt därför mycket vid stranden och studerade de gruppsexande grodorna, plaskande bävrar, svischande fåglar och korsspindlar som putsade på sina nät. Det sistnämnda med en rysning när jag insåg att jag var helt omgiven av dem, eftersom jag lider av spindelfobi. Jag erkänner dock (till skillnad från de som lider av vargfobi) deras existensberättigande. Och trots att en och annan spindel fick sätta livet till enbart på grund av min rädsla, är det inget självändamål för mig att döda dem. Jag försöker faktiskt undvika det. Även om det vore teoretiskt möjligt att utrota alla spindlar (jag tror att spindlar är en av de arter som skulle klara sig längst i ett kärnvapenkrig), skulle jag inte ge mig ut enkom med syfte att döda, och försöka utrota alla spindlar. Och även om korsspindeln är en av Sveriges giftspindlar, så var det faktiskt inte någon verklig fara för mitt liv...
Helgen innehöll också min alldeles första närkontakt med utter i det vilda. Den kom simmandes emot oss och jag trodde först att det var en av de mångtaliga bävrarna i området som var ovanligt lik en utter, innan den dök och jag såg att det var just en utter. Jag känner mig väldigt priviligerad, eftersom uttern är ett av de djur som minskat kraftigt bland annat på grund av miljögifter och andra miljöförändringar.
Det var helt enkelt alldeles, alldeles underbart...