03 maj 2010

Varg i veum - terrorister i skogarna

Till att börja med - jag är inte emot jakt. Jag är uppväxt i skogen. Jag gillar kött, och om man ska äta kött tycker jag att det är rimligt att man kan tänka sig att vara delaktig i dödandet.


Och jag tycker det är väldigt skönt att jägarkåren och Svenska Jägareförbundet tar avstånd från illegal jakt och de åsikter och attityder som maskerade män uttrycker i SVT-dokumentären Vargkriget. Jag vill inte kalla dem jägare.


Man kan undra om filmen är en fejk, den verkar onekligen osannolik. Men journalisten är så vitt jag vet seriös. Möjligen kan han ha blivit förd bakom ljuset. Faktum kvarstår att de åsikter som framförs faktiskt delas av ett inte försumbart antal individer.


Varför skulle människan ha ensamrätt på att döda? Jag kan inte se det på annat sätt än att vargen har lika stor rätt att döda för att äta sig mätt som vi människor har. Eller, nej förresten - vargar borde ha större rätt än vi människor att döda. Vi människor är allätare, så vi klarar oss utan att äta kött. Vi kan välja, det kan inte vargen. Att vargen sen inte har tillgång till sofistikerade vapen med hel- eller halvmantlade kulor som den efter godtycke kan använda utifrån hur mycket den vill att villebrådet ska lida innan det blir uppätet är en annan historia, som kallas evolutionen. Vargen är av naturen inte skapt på det sättet. Den måste använda klor och tänder för att döda sitt byte. Det kan se lite slafsigt ut för den som är känslig. De uppenbart störda människorna i dokumentären verkar vara känsliga för just det. Bäst att de inte tittar på naturfilm (som t.ex. den utmärkta SVT-serien Naturens stora skådespel, som i det första avsnittet handlar om grizzlybjörnar som festar på lax). Men de är ändå inte tillräckligt känsliga för att tycka att det är något konstigt att låta vargar långsamt förblöda invärtes för att sedan elda upp dem med hjälp av napalm och krossa deras ben till pulver.


Det handlar väl egentligen inte om varg. Det handlar om utanförskap. Att dessa människor känner sig frustrerade över sin situation. På samma sätt som KKK eller Al Quaida rättfärdigar de sitt dödande med att de vill behålla sin kultur. Och det har mycket lite att göra med vargarna.


Varför är folk på landsbygden rädda att gå i skogen trots att det aldrig händer att varg attackerar människor? För att den här typen av människor skrämt upp dem med sin skräckpropaganda.


Folk i Stockholm fattar inte hur det är att bo på landsbygden påstår de. Fast de flesta Stockholmare är faktiskt inflyttade från landsbygden. Kanske för att slippa ifrån just den här typen av attityder.


De offrar sig och bor på landsbygden fast det är dyrare. Är inte den livsstil som de kämpar så för att få behålla värd något? Vad får man för lägenhet i Stockholm för den summa man får för en villa på landsbygden?

Vargen är den svåraste fiende som finns att jaga, men den kan omöjligen ha kommit förbi Lappland.

Uttalande av folkvalda kallar de diktatur. Hm, demokrati är tydligen inte deras starkaste sida...


Visst kan man tycka att beslutet att skicka Stig Engdahl i fängelse fast han uppträdde ärligt och rakryggat känns fel. Där finns ett konkret exempel på en problematik som borde diskuteras och finnas en lösning på. Det legitimerar inte skoningslöst utrotande av en djurart. Men i övrigt är argumentationen i stort sett enbart känslomässig utan faktabas. Det handlar om terrorism och borde bemötas som sådan. Det vill säga gå till botten med orsaken till frustrationen och lösa det.