Jag hade en diskussion med en släkting till mig under julhelgen. Han (så klart) har alltid haft en hang-up på araber. Jag har aldrig fattat varför, och vi har haft otaliga diskussioner om detta, liksom andra frågor. Problemet är att han inte lyssnar på sakliga argument, och inte kommer med några själv heller. Han "vet" att det är si och så. Grejen är att han antagligen aldrig träffat en arab. Han diskutetar på samma sätt om rovdjur, och jag vet att han aldrig träffat vare sig varg, lo, järv eller björn...
Hur som helst spårade diskussionen ur totalt den här gången eftersom min släkting sa att han tänkte sluta rösta på miljöpartiet och rösta på sverigedemokraterna nästa gång. Det blev för mycket för mig och sinnet rann över. Som tur var kom vi efter några högljudda minuter fram till att vi inte skulle diskutera politik mer den julhelgen.
Med anledning av den deprimerande upplysning om min släktings politiska tillhörighet, var det desto skönare att läsa kungens jultal, där han välkomnade nya svenskar och även handlade mycket om vad invandrare har tillfört i olika sammanhang.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar