Ungas vuxna förebilder - exempel från verkligheten

Jag skulle vänta en timme på tåget till Mora i Leksand i går kväll. Normalt undviker jag de inrökta väntsalarna, men det var för kallt att stå ute. När jag kom till stationen såg jag först två tjejer i 14-16 års-åldern jaga en kille med ölburk i samma ålder ut och in i väntsalen. Jag uppfattade det som att "bråket" handlade om att tjejerna ville smaka öl. Inne i väntsalen satt fyra killar, typ 15-17 år, och en man i 50-årsåldern. När jag kom in blev det tyst. Tjejerna som jagade killen höll sig utanför. En av killarna berättade för de andra att han skulle åka till en annan stad för att vara med om en rättegång. Något som han inte tyckte var kul, men som han samtidigt inte kunde låta bli att berätta. Förra gången jag satt i en väntsal var där också en kille i samma ålder som skröt om sina "'äventyr" i rättssalen. Två av killarna, de som satt mittemot mig, reste sig efter någon minut för att gå ut och röka. Efter ytterligare en stund reste sig den äldre mannen och sa till de återstående två killarna att det var dags att röka. Så släntrade de ut tillsammans. Ensam i väntsalen undrade jag om jag skulle vara ledsen över att de inte ville vistas i samma lokal som jag, eller tacksam över den respekt de visade mig genom att inte röka inne medan jag satt där.

Mest kändes det sorgligt att ungdomar sitter och röker och dricker öl i en väntsal tillsammans med en berusad 50-åring en måndagkväll.

När jag var i deras ålder träffade jag en kille som blev kär i mig för att han och hans kompisars hembränt-supplier var en släkting till mig. De tyckte att han var deras hjälte. De tyckte på allvar att han var cool. Min släkting var alkoholist. Inte den diskreta typen direkt, utan mer parkbänkstypen. Typen med sur snus i hela munnen och skägget. Om man hade honom i bilen så luktade det länge efteråt. Han dog av alkoholförgiftning på sin 53-års dag. Det tog ett bra tag att sanera hans lägenhet. Inte direkt någon hälsosam förebild.

Rökare är också människor, fast inte lika länge

He, he. Läser vad partikollegan Anders Wallner anser om rökning i hans blogg. Håller med till fullo. Skönt att han vågar ta i så. De brukar bli så sura om man gör det. Rökarna alltså. Fast nu vet jag inte om jag känner någon som röker längre. De flesta har väl slutat. Röka. Eller vara bekanta...

Moderaten Ingemar Ström i Borlänge vill förbjuda rökning på arbetstid. Det händer inte allt för ofta att mina åsikter stämmer med moderaternas. Och när det händer brukar det inte handla om reglering av tobak och droger precis. Men undrens tid är inte förbi.

Hon är rökt

Miljödomstolen har förbjudit en kvinna att röka i sin egen trädgård för att det stör grannen, som är känslig för rök.

Komplicerad fråga. Å ena sidan är det jättebra att Miljödomstolen anser att man ska slippa utsättas för passiv rökning. Å andra sidan tycker jag att man har rätten till sitt eget liv, så om kvinnan valt att begå självmord på detta oerhört långsamma sätt, så måste hon ju få det. Frågan är bara var hon ska röka nu. Inne är ju mindre lämpligt med tanke på att hon har barn. I skogen kanske.