Uranbrytning

Igår lyssnade jag på två jätteintressanta föredrag. Det första handlade om passiva hus. Det är intressant att det är fullt möjligt att bygga snygga hus som i princip inte behöver någon uppvärmingskostnad. Miljövänligt och ekonomiskt. Tekniken har funnits sedan 70-talet, ändå byggs det knappt några sådana hus. Föredragshållaren, ingenjören Göran Almlöf, menade att det berodde på att det finns för många som tjänar pengar på att sälja bl.a. el, och att byggbranschen är oerhört konservativ. Om vi kan minska vår elförbrukning till 1/20 eller så, förlorar så klart både elleverantörerna och elproducenterna pengar. Vi skulle t.ex. kunna lägga ned kärnkraften direkt.

Och apropå kärnkraft; den andre föredragshållaren var Miles Goldstick som länge forskat om uranbrytning. Sverige har den något märkliga inställningen att vi är för kärnkraft, men mot uranbrytning. Om man vill ha kärnkraft måste man ju också förstå att det krävs uranbrytning. Problemet är att uranbrytning inte kan ske på ett miljömässigt sätt, och därför låter vi andra ta den smällen. Vi importerar det mesta av vårt uran från norra Canada, där det är ursprungsbefolkningen, Indianerna, som får se sin miljö bli radioaktiv. Inte så kul om man i huvudsak lever på fisk från en sjö där radioaktivt slam tippas.

Självklart vill jag inte att vi ska börja bryta uran i Sverige, men två företag har nu fått tillåtelse att börja undersöka ett antal platser som kan vara lämpliga. Ett av företagen menar att de inte kommer att gå vidare om det blir alltför starka protester, så vänner: börja protestera!

Miles är också ordförande för en grupp som vill frige John Graham, en av indianerna i Canada som engagerat sig mycket i att stoppa uranbrytningen i närheten av indianreservatet, och som därför fängslats för ett påhittat brott.

Läs mer på Nej till Uranbrytning, Wise Uranium Project, Opinionsgruppen för Säker Slutförvaring, Folkkampanjen mot Kärnkraft-Kärnvapen.