Musikens makt är något så häpnadsväckande som en gratisfestival. Resultatet är en soft stämning som påminner om Urkult; blandade stilar, åldrar och KRAV-mat.
Jag var där för att se Jakob Hellman. Trots att jag varit ett fan sedan Vara vänner spelades första gången i Listan 1989 är detta bara andra gången jag ser honom live. Första gången han spelade på yran tyckte mina föräldrar att jag var för liten att gå. För ca 10 år sedan såg jag honom när han som en grå liten mus gick på en scen i Varberg mellan Thåström och Weeping Willows. Han kändes mest rädd och motvillig.
Igår var dock en spelning med lust. Påtagligt nervös bjöd han på misstag och när flickvännen var med på scenen vibrerade den av kärlek. Aldrig har man sett något så vackert på en popscen. Modigt, kärleksfullt och levande. Inte extas, men salighet.
Så klart spelade han flera av låtarna från ...och stora havet. Och självklart kunde vi i publiken låttexterna utantill. Höjdpunkten var duetten med flickvännen med min favoritlåt Vackert väder. Men han spelade även några för mig okända låtar. Kanske vågar man hoppas på en ny skiva i en nära framtid.
